Bara testar nu
Copy this code to your website to display this banner!
<a href="http://www.myspace.com/thenygrenfamilysingers" mce_href="http://www.myspace.com/thenygrenfamilysingers" target="_blank"><img src="http://img48.imageshack.us/img48/2113/mybannerglitterc5a9804cjk1.gif" mce_src="http://img48.imageshack.us/img48/2113/mybannerglitterc5a9804cjk1.gif" alt='Create your own banner at mybannermaker.com!' border=0></a><br><a href="http://www.mybannermaker.com/" mce_href="http://www.mybannermaker.com/">Make your own banner at MyBannerMaker.com!</a>
Skrik och Panik
1. Folk tycker dialekter är bra och lite kul.
2. Folk tycker om sin egen dialekt.
3. Göteborgska är den finaste dialekten och Finlandssvenska den fulaste.
Jaha. Bra. Hur vill hon att man ska utveckla det? Alla resonemang om huruvida dialekter anses bonniga, om man döms för sin dialekt och annat skit står redan i häftet vi fått att läsa. VAD ÄR DET HON VILL HA AV MIG!!?? Min plan är som vanligt att linda in svaga resonemang och lösa trådar och saker som inte ens hör dit i snygga formuleringar och krångliga ord. Funkar jämt. Tillslut tröttnar folk på att lyssna, men det låter väldigt sofistikerat och smart och jag får MVG. Hehe. Fast det är ju rätt sent, och jag är helt slut i huvudet efter en hel dag av sakral musik, je'mappelle, okokta potatisar och bandrep. Jag vill inte ha några läsämnen, jag vill ju bara spela! Jag kommer aldrig bli akademiker i alla fall, jag vill inte vara smart, jag vill bara spela!
Ok, 01.00. Om någon kan leverera en mindblowing analys av folks inställning till dialekter på sådär en fem sidor så skulle jag vara hemskt tacksam. Helst innan klockan åtta imorgon. Ni vet hur ni kan nå mig.
Absolut Torr
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH!!!!!
My Feet Loose The Ground och Fyra Veggobullar
Var i alla fall fullt på det klara med att gå hem direkt efter den aningen turbulenta lektionen, men styrde ändå kosan mot elevköket för att se om det fanns nåt kul folk där. Det fanns det, så jag bestämde mig för att göra lite mellanmål i alla fall (Okej, texten till "Caligua and Ceasar" är väldigt... udda, bara kom att tänka på det, lyssnar på den nu). Det enda jag hittade i frysen som tillhörde mig var dock fyra ledsna små veggoköttbullar. Inte mycket att göra åt. Jag stekte mina fyra små köttbullar och satte mig och åt dem med kniv och gaffel. Riktigt trevligt. Vi har hittat en ny musikfavorit därnere; Tommy Nilsson är long gone. Nu är det Electric Banana Band som gäller ;) Hur gulligt som helst.
Igår hade vi redovisning på musikhistorian, det där med att spela upp en låt och motivera varför man valt just den. jag jobbade med Anton och vi (jag) bestämde att vi skulle köra Invisible, för att demonstrera det jag försökte få folk att förstå förra veckan. Och turligt nog så infann sig den rätta känslan just där och just då och min röst skälvde nämnvärt under hela låten. Anton kompade jättefint på piano, tyvärr hördes det inte så mycket eftersom pianotillverkarna inte prioriterat en sån liten skitsak som volymkontroll på sitt tekniska underverk. nej nej, vad ska man ha en sån för? Fyller väl ingen funktion? AK sa i alla fall att det var bra efteråt. Jag tror att hon äntligen fattat min ståndpunkt. Musik går inte att förklara. Musik Är bara.
Här blev det lite Kalle bakom keyboard ;) stod längst från honom, tyvärr, så det blev inte så många kort på denne blonde rockgud.Visste förresten inte att någon kunde se så snygg ut i tvångströja ;)
Addiction och Mystiska Drömmar
Ett av fenomenen i drömmen kan jag faktiskt spåra till verkliga händelser; pappa leder en viktig, farlig komission kan ha något att göra med att han igår hotade med att stänga av mitt internet om jag inte städade lägenheten...
Har fortfarande en crush på refrängen i "In Berlin". Lyssnar på den just nu. Den är underbar. Var god håll med. nu fryser jag om fötterna, men gör hellre det än går ifrån datorn. Avslutar som vanligt med citat. Håll till godo.
"Mmm..."
- Jag efter mammas femton minuter långa telefonutläggning om städning m.m. Gissa vad jag satt och gjorde... =P
Ny bild från RfM! Fick till det perfekt!Wohooo och Yaaaay!!!
Jag föreslår att du så fort som möjligt pallrar dig iväg till Sugarplums myspace och lyssnar på The Wild One som ROCKAR!!! Just nu sitter jag och så gott som grinar till "Caroline", som når upp i samma klass som "Sweet Jackie" helt klart, även till "How We Walk" med Mando, som gav mig ett annat grinögonblick igår. Youtubade deras spelning på Hurricane och just den låten gjorde mig gråtfärdig, så mycket känsla... Samma sak med "You can't kill rock'n'roll". Har varit jättenyfiken på hur den ska låta med full kräm (har hittills bara hört den akustiskt), och blev inte besviken. pianoslingorna är helt briljanta, känslan är så... mindblowing!
För övrigt har jag gått bananas nere i elevköket igen; en ny arg lapp har sett dagens ljus. Kanske inte den bästa, men folk måste faktiskt börja torka av spisen och arbetsbänken efter sig. det är äckligt! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om mer... jag är väldigt tagen.
Musik påverkar en verkligen så mycket. mer än nåt annat jag vet, faktiskt. Förra veckan på musikhistorien skulle vi försöka förklara vad musik är; AK föreslog något i stil med "av människor frambringade ljud av olika tonhöjd i ett bestämt mönster". Detta motsatte jag mig å det starkaste, såklart. Det är att bagatellisera det hela. Det är som att fösöka förklara vad Gud är. "En högre makt, som folk tror på." Typ. Vem skulle bli hänförd av Gud då? Jag vägrar att tro att musik kan förklaras så enkelt. Att det inte är något mer än just av människor frambringade ljud av olika tonhöjd i ett bestämt mönster. För det märkliga är ju att folk kan ha så vitt skilda livsstilar, intressen och värderingar. men alla blir berörda av musik. Jag har aldrig stött på en människa som inte gillar någon typ av musik alls. Så... hur kan vi egentligen veta att musiken inte är Gud? Den tilltalar, berör och hjälper alla. Varför inte? För det händer något i mig som jag inte kan förklara, och som jag faktiskt inte tror att jag vill förklara. Jag kommer aldrig att behöva en enda droppe alkohol i mitt liv så länge musiken finns.
Appropå tunga resonemang alltså. Klassen fattade nada när jag lade fram mina teorier. De måste trott att jag fått solsting eller nått.
Eller vänta, solsting? Det har ju inte varit nån sol över huvud taget på flera dagar. När jag bar hem gitarren från musikaffären spöregnade det så jag var tvungen att ha förstärkaren i en sopsäck... Jag var genomblöt i två timmar efter den pärsen. Axel var helt enkelt för sent ute med tipset om sopsäcks-regnkappa...
Senaste nytt från Avesta: Pär har smashat bakrutan på sin bil. Det var en förstärkare i vägen. Idag hade någon ritat en bil med krossad bakruta på tavlan i musiksalen och skrivit: "Jadu, Pär, man lär av sina misstag". Hehe! Jag saknar den gode Pär. men det är ni väl trötta på att höra nu...
Roligare än såhär blir det väl inte ikväll... Jag ska sitta och leta lite bra musik, gråta lite mer till "Caroline" och "How We Walk", kanske spela lite gitarr (har köpt lite nya plektrum att experimentera med, har tappat alla gamla...), and that's pretty much it. Avslutar som vanligt med ett citat:
"Jag är smart som ett ollon!"
- G. tänker fel.
Godnatt!
Tragiskt Tält och Oväntade Nattgäster
08:00 Mamma ringer och säger att SpF är på radio Dalarna. Jag är trött men masar mig upp...
Jag borstar tänderna på fel ledd... But it won't kill you att vrida lite på huvudet ;)
I bilen på väg ut i skogen (Finnåkers kursgård). Åkte med en trevlig f.d. elkille på festivalen, kul typ. Tyckte mig se ett marsvin larva omkring i vägrenen, men det visade sig vara en pappmugg som det blåste lite på. Men det var verkligen likt!
Väl framme är det redan mörkt. Jag hänger upp mina ficklampor i ett närliggande träd och påbörjar arbetet med mitt hopplösa tält. När jag sitter där på knä i leran och svär över icke-existerande snören kommer en bil och parkerar ca tio meter från mitt tält. Inget komstigt, det är ju parkeringsplats där. Men jag håller på att sätta i halsen när ett speciellt gäng kliver ur bilen; Jonas, David och Krippe! hehe, så när de stövlat iväg så passade jag på att plåta deras bil. Stalker som jag är ;)
Konserten börjar! Jag står nästan längst fram, och det är härligt röj framför scenen. Bland annat bjuds det på en (för mig) helt ny låt; Just a little bit more. Jättehärlig, sången mixades lite för lågt bara. Har fler bilder från spelningen, men lägger inte upp dem här. Kanske finns de på Rock for Mocs hemsida snart. Krille kastade en trumstock, var rätt nära att få den, men tyvärr...
Mitt artist-pass, som man så klart gick omkring och glassade med =) Det hänger på väggen nu tillsammans med alla affischer Iamfairy varit med på. 
Vi väntar på resultat efter spelningen. Batteriet i mammas kamera tog slut innan vi skulle spela, detta är från min kamera, så tyvärr har jag inga bilder från giget... Men det kanske kommer, om jag har tur. Hur som helst, det gick jättebra att spela, jag fick ett sånt där hallelujah-moment eller nåt; vid något tillfälle kändes det verkligen som om vi tog publiken till högre himlar ;) Aja, resultatet blev i alla fall följande:
Topp tre utan inbördes ordning: In Bloom, Anders och Iamfairy!!! Så nu har vi lite trevliga priser att vänta, bland annat en studioinspelning till Rock for Moc-skivan. Micket braa, jaa.
Bandet hänger backstage, i den underbara lastbilen utrustad med värmeelement! Där serveras även diverse godsaker, till exempel suspekta chokladpraliner som jag givetvis käkar en hel del (lite för mycket) av. 
Jag och David river mitt Tragiska Tält, som under natten försett mig med fuktskador och blöta fötter. Konstruktionen förstod jag mig inte alls på: innertältet var rektangulärt och yttertältet sexkantigt (det sistnämnda råkade jag även sätta upp ut och in, antar att jag var lite distraherad av bilresenärerna tio meter ifrån mig), så tältdukarna låg mot varandra och allt blev blött, även fotändan på min sovsäck. Mysigt.Men på det hela taget var Rock for Moc en väldigt trevlig upplevelse, speciellt som jag fick inviga min nya gitarr.
Nu lever jag härligt studentliv i min lätt igengrodda lägenhet; jag sitter på golvet och käkar, sitter på golvet och spelar gitarr, sitter på golvet och skriver... jag gillar mitt golv. Det är väldigt användbart.
Detta inlägg får avslutas med några väl valda ord från Iamfairybasisten Jocke:
"Mozarella är som ost fast godare!"
Svindyr Gitarr (Är Pank) och Piff Och Puff På Knark
den 31 augusti 2008
Nu sitter jag i sängen i min egen lägenhet och skriver och föräter mig på Ben&Jerry's glass, min nya favoritdrog. Enda problemet är att ett paket kostar typ 50 spänn och är ändå pyttelitet. Det är dyrt att vara knarkare... I och för sig kanske det inte är så smart att käka en massa lyx-glass innan middagen (gör man det efter så är man inte lika hungrig = man äter mindre = glassen räcker längre), men det gör jag nog mest för att det nu inte finns någon som kan säga till mig att jag inte får. Det finns två sidor av allt... Som att ha en egen dator till exempel. Det är ju bra. Men jag har inget Internet än. Det är inte bra. Så det här inlägget kommer in senare. Och jag kan inte ta med mig det till skolan och lägga upp det där för de idioterna har Mac och kan tydligen inte läsa word-dokument. Blä... (Nä nu ska jag lägga in glassen innan den smälter. Bara en tugga till... Eller fem...) en annan dum grej med mac är att det tar hur lång tid som helst att lista ut hur man gör ett snabel-a. Jag har setat och svurit många gånger vid de där djävulsmaskinerna och tryckt på alla knappar jag kommit åt. Och när jag äntligen fick till det så kom jag inte ihåg vad det var jag tryckt på...
Jag är superkreativ just nu! Sedan jag flyttade har jag skrivit ungefär en låt om dagen av varierande karaktär, det har blivit sammanlagt åtta låtar om jag räknat rätt. Fast jag skriver dem på datan nu, och äger ingen skrivare, så jag måste ha den uppe varje gång jag ska spela dem. Jag vet inte riktigt hur högt jag får spela heller; hur lyhört är det egentligen? Fast jag har inte fått några sopor eller döda djur i brevinkastet än, så det är väl lugnt antar jag. Eller så har alla kallat till möte ikväll och planerar att driva ut mig ur huset med facklor och högafflar. Det funkar ju inte så bra om offret vet om det i förväg, så man vet ju aldrig...
Nu är jag pank. Igen. Eller, jag har till mat och så, men mina samlade besparingar ska nu läggas på en elgitarr. Den bästa elgitarren som överhuvud existerar: en Hagström Viking. Jag fick syn på den inne på musikaffären i Falun, provspelade och var helsåld. Den kostar typ 5800 kr, plus att jag måste ha stärkare och case till den. Så nu är jag utblottad igen, men det gör inget. För nu har jag min gitarr! Synd bara att jag inte är riktigt lika bra som gitarren förtjänar, men det ska det bli ändring på. Jag har äntligen tagit tag i det tills nu till synes helt oöverstigliga hindret vid namn barréackord. Har alltid bestämt framhärdat att jag inte behärskar dem och aldrig kommer att göra det heller, men så tänkte jag att "men det är ju löjligt att kalla sig själv gitarrist utan att kunna barré...". Så nu ska de tämjas!
Och nu: CITAT OCH ANDRA SKOJIGHETER
"Fick ryta till - åt sina fans!"
- Aftonbladet om Michael Nyqvist. Aggressiv kille, att äta sina fans kanske var att överdriva lite?
"Den misstänkte knarksmugglare som fängslats för att ha försett interner på ett bosniskt fängelse med narkotika är en duva, avslöjar polisen i Sarajevo."
- DN mån. 25 augusti. Jag tänker inte ens kommentera detta...
"Finns det öl där?"
"I Danmark? Neej, inget öl i Danmark inte!"
- Hört i tidningshörnan på skolan. Danmark verkar trevligt i såna fall, om ni frågar mig.
DAGENS DUMMASTE!
"Ja, men jag känner en person som bor granne med skolan och han säger att ibland hör han någon som spelar falskt!"
- Dräpande argument från kommunalpolitiker angående eventuell nedläggning av Musikkonservatoriet. Det var på tapeten för några år sedan, men om de övriga argumenten var av samma kaliber som detta så är jag inte alls förvånad över att skolan fick vara kvar.
För övrigt så trivs jag jättebra på skolan, det är precis så mysigt som man fick intryck av. Alla kan prata med alla och... ja, det är bara så mysigt! Det finns jättemycket härliga personer här! Något som kanske inte är fullt så mysigt och härligt är elevköket. Jag, Lovisa och My skulle baka lite i förrgår kväll, vi köpte kakmix och grejer och gick ner i köket... Blä! Högar av disk stod precis överallt, någon hade lämnat kvar en skål med halvgammal vispgrädde, mikron var helt ingrodd med matrester, och bänkarna hade inte blivit torkade på en vecka. Ja, ni hörde rätt, köket har bara varit öppet i en vecka, och det är redan så fruktansvärt grisigt! Så det var bara att sätta igång att diska. En del koppar och en kastrull var täckta av ett oidentifierat, gult klegg som var helt vansinnigt äckligt. Vi fick in gissningar på allt från apelsinjuice (i kastrull?) till äggtoddy (i kastrull???) till sockerkakssmet (i kastrull???). Och så mycket kan jag ju säga att jag tycker att det inte vore helt fel om skolan investerade i ett par diskhandskar, och kanske en torkhandduk. Nu fick vi torka med pappershanddukar för diskstället blev överfullt. Tillställningen livades upp lite av att Axel kom ner och introducerade oss för bandspelaren. Tyvärr hade någon kidnappat Tommy Nilsson-bandet (som för övrigt väckt mycket häftiga känslor av skiftande karaktär), men vi hittade Tintin i Tibet i stället och lekte lite DJ med det. Bandspelaren ägde nämligen den lilla finessen att man kunde sakta ner bandet så att det lät mer som valsång än prat, alternativt speeda upp det så att Tintin och kapten Haddock lät som Piff och Puff (eller okej, kapten Haddock lät väl mer som Puff på gräs eller något, han har så låg röst från början). Sedan satt vi ett gäng och käkade mjuk pepparkaka, det var mysigt.
Så fort jag får Internet ska jag förbeställa The Wild One, samt skicka lite fler hatmejl till Rockfickan i Borlänge för deras ofattbara fräckhet att sätta 18-årsgräns på Sugarplums spelning den 17:e. Dagen de släpper nya plattan, spelning inte ens en timme härifrån och 18-årsgräns. Den ekvationen går inte ihop. Jag kreverar! Aja, får ju se dem på Rock for Moc i alla fall. Snart smäller det!
(Fick förresten genomleva uppförandet av Förklädd Gud i Gagnef i går iförd luddiga byxor. Mina nya svarta jeans är inte tvättade än, så de drar åt sig ludd. Inte så lattjo... men nu har jag inhandlat klädvårdsrulle, så nu ska byxorna forceras!)
Kram! Och för er som vill veta, min första och enda lektion på måndagar är engelska och den börjar inte förrän klockan ett. Om nån ville veta, alltså ;)
Oslagbart OS och Hur Man Gör Ett Gevär Av En Termos
(detta inlägg skrevs nån gång under tiden jag inte hade internet, så det kom inte förrän nu)
Jaha, då var jag tillbaka från semestern, en ca två veckor lång historia utan tillgång till dator, och skolan har börjat. Jag har insett att jag inte är så ambitiös som jag trott... eller så är jag bara lite blyg, övningsrummen på skolan är väldigt lyhörda. Och att öva en del andrasopranstämmor där känns alltså inte helt lockande... Annars verkar Musikkonservatoriet vara en riktigt bra skola. Har redan träffat en massa trevliga människor! Har även stött på en väldigt fin gitarr, en Hagström Viking. För 6 250 kr... eller något liknande. Way too much i alla fall. Köper jag den har jag inga besparingar kvar över huvud taget. Alternativet är en Ephiphone för ca 4000 men den är inte alls lika härlig som Hagström...
Hur som helst, Blowingroom blev en rolig men blöt historia. Jag fick bra recensioner i AT, och hade mer publik än akten på lancashirescenen just då... Misstänker dock att vi råkade käka upp godiset som ett annat band hade satt upp på sin rider, men de överlevde säkert ;) Eftersom vi fick hänga på artistbuffén så spanade vi såklart in lite av Nordmans divafasoner (rätt lindriga egentligen om man jämför med vad man hört om andra band, men rätt diviga om man ser till festivalens proportioner); de fick ett eget rum med helfigurspegel, lyxig mat upplagd på tallrik och serverad, lax eller något till hunden, och när de väl kom upp på scenen var de trekvart försenade. Riktigt dålig stil! Jag fick för övrigt signa en väska, det var trevligt!
Några dagar efter Blowingroom hittade vi the road neråt västkusten till. Farmor och farfar, Erika och Edvin (med tillhörande bowling för 500 spänn) och kusinerna avverkades. Jag lyckades även få tag i en tidning som jag letat efter länge, med en åttasidors intervju med Mando Diao. Eftersom jag så gärna ville ha med mig intervjun hem och tidningen var ånad, så var det enda raka att sätta sig och skriva av den... jag hade kommit till sista sidan när farmor stack in huvudet i mitt rum och frågade: "Men... varför använder du inte kopiatorn?"
Yes...
När man är på semester är man ju mer eller mindre slut i huvudet hela tiden, så givetvis kläcktes en hel del godingar till citat. Varsågoda!
"Man kan ju inte ha armar som är längre än huvudet!"
- Daniel kan det här med anatomi. Det han menade är att man väl inte kan ha armar som är så långa att man kan sträcka dem över huvudet. Vi har dock testat och jo, det kan man.
"Men man springer ju inte med fötterna!"
- Mer anatomiskt mumbo jumbo av Daniel.
"Vilket lag hejade Svennis på som barn?"
"Lagen om äktenskapsförord!"
- Kul vits på radio
"Svante... Andreas... Svan... Vad heter du, Daniel?"
- Pappa är lite förvirrad efter att ha träffat diverse bröder. Namnet på hans son liksom... slinker undan...
"Det var en i min skola som skulle göra ett gevär av en termos och så skulle han skjuta älgar men han hittade inga älgar så då sköt han älgskyltar i stället!"
- Söt unge på vikingaby.
Apropå det sista citatet; hur 17 gör man ett gevär av en termos? För barnet som sa det verkade det 100% självklart, såklart, det fattar ju alla hur man gör! Inte riktigt... det var något av det gulligaste jag någonsin hört!
I vilket fall, hemma igen från semestern tvingades jag bevittna Diggiloo, det var väl bättre än jag trodde, men fortfarande lite själlöst. Sedan gick flyttlasset till Falun, och nu sitter jag i min egen lägenhet och skriver på min nya bärbara dator! Jag har visserligen inget Internet än, och det suger lite, men det skulle komma någon snubbe i veckan och fixa det! David har varit trevlig nog att bränna ner Mysteriet på Greveholm åt mig, enligt mig den bästa julkalendern ever (tillsammans med Sunes jul, givetvis). Nu är de bara så konstiga och moderna. Lågvattenmärket måste ha varit "höjdarna", en massa tvivelaktiga tygdockor med en ny story varje dag, det var ju inte ens vinter där de bodde!!! Vad är det för himla undermåligt julkalendersskräp??? SKA DET VA SÅ???
"Vad är det som gnisslar?"
"Gallret till bakluckan kanske?"
"Mm, vänta..."
*vänder sig om och försöker stänga gallret*
"Men det går ju inte!"
"nej men du kan ju inte trycka det rätt upp, du måste fälla upp det och tjonga fast det i taket!"
"Aaarg, det går inte!"
"Men kolla här, om in hand är gallret så ska det upp så!"
"Okej..."
*Drar och sliter, lyckas tillslut få upp gallret*
"Men, det gnisslar ju fortfarande!"
*obekymrat*"Då var det väl inte det då."
- Jag (2,6,8,12), mamma och David (1,3,4,5,7,9,10,11) åker bil och David stör sig på oidentifierat ljud. Jag försöker förklara hur man fäller upp gallret till bakluckan, men han har vissa problem... När han genomsvettig äntligen lyckas få upp det så visar det sig att det inte ens var det som lät. Skoj!
Bäst i OS:
Moppegänget (mupparna): Mycket käcka små gossar/medelålders män som dyker upp i varje time-out i volleyboll. De ställer upp sig på rad, och joggar sig sedan i ett bestämt mönster igenom hela banan med två moppar var, en i varje hand. De är för söta!
Bubblare: En kinesisk fotograf som följde efter Tia Hellebaut när hon tagit OS-guld i höjdhopp. Den olycksaliga individen lyckades springa (backa) rakt in i en vit stolpe som oförklarligt dykt upp mitt i vägen, han ramlade pladask och det var på det hela taget väldigt underhållande ;)
"Ska vi se om vi har med oss någon från Norrköping...nej, de har klippt av banden till Norrping"
- Sportkommentator på radio. Hehe!
(jag gillar att skriva på min dator. Knapparna är jättemysiga!)
Nä, nu ska jag gå till skolan och sjunga upp och öva lite. Tror jag... Aaargh, jag kreverar utan Internet! Snubbe från Okänt Företag, kom fort innan jag blir våldsam!
Updates
2. Jag är förkyld. Igen. Blä.
3. Hyresvärd-Astrid ringde igår. jag får den där lilla mysiga lägenheten! Hurra!!! Nu ska vi beställa tallrikar och bestick från Ellos!
Gympalärarbashing och Toalettkö (lååång)
Hänt 1: RUM-festivalen i Örebro. Vi var där med kören och sjöng i en körtävling. Det var bara en till kör som hade anmält sig; deras längsta sångare räckte ungefär till min haka. De var typ 11-12 år gamla och gick i musikklass i Sollentuna... De var egentligen anmälda till den yngre klassen, men eftersom det som sagt var bara var två körer som anmält sig så slogs klasserna ihop. Juryn fick akut ångest över beslutet (de var jätteduktiga för sin ålder, men vi hade svårare repertoar och var mycket äldre) och beslöt att vi fick dela på vinsten. Det kändes ganska sniket; nu fick vi bara 2500 kr... Det hade ju varit way smartare att återinföra klassindelningen i efterhand, och gett oss de utlovade 5000 kronorna. Pöckån...
Vi bodde på en skola, Mikaleskolan, typiskt förortig skola. Vi stötte bland annat på frågeställningen huruvida vi av misstag hamnat i Rinkeby istället... Vidare så fanns det bara TRE toaletter, som hela våran 25-30 personer stora kör skulle dela på tillsammans med VIP-orkestern. Detta var inte en speciellt angenäm upplevelse, om man säger så. Jag borstade tänderna och spottade i papperskorgen i klassrummet där vi sov, och sminket sköttes framför en lånad fickspegel, ca 2 cm i diameter. Som om det inte var nog med den skrattretande bristen på toaletter; vi hade dessutom ingen TV, och kunde därför inte bevittna Eurovisionspektaklet! Man tycker ju att RUM borde ha:
1. Tänkt på att tävlingen hölls just denna helg, och då kanske det inte är världens bästa idé att anordna en musikfestival just precis då?
2. Sett till så att möjlighet fanns att se på festvalen på respektive skolor. Det satt et antal TVapparater uppe i korridoren, men dessa visade bara en text: välkommen till RUM-festvalen! Hoppas ni får det trevligt!
Vi åkte dit på fredagen, tävlade på lördagen (under vilken vi också deltog i en galamiddag på conventum arena. Det var förstås grymt missvisande att kalla en dylik tillställning för just "galamiddag"; maten serverades på papptallrikar, med plastbestick och plastmugar. Vi var de enda som kom uppklädda. Men vi fick i alla fall riktig läsk till midagen i stället för vatten!), och på söndagen var vi på olika workshops. Jag och typ 15 andra i våran kör hade valt opera, och det var verkligen jättekul!!! Vi gjorde en massa teaterövningar, lite sånggrejer, och sedan fick vi lära oss två arior ur Figaros Bröllop. Soprangruppen fick Barbarinas aria, vilket var väldigt trevligt eftersom jag redan kan den ;) Altgruppen (två killar, resten tjejer) fick en av Figaros arior, i vilken han mobbar skiten ur pagen Cherubino för att denne ska ut i militären. För att ha någon att bråka med så fick jag spela Cherubino, och det var helt vansinnigt kul! De rev och slet i mig och tvingade på mig en massa fula kläder... Alla små tvivel jag haft angående konservatoriet är helt borta nu. det är det här jag vill göra!
Hänt 2: I fredags på gympan hade vi utvärdering av året som gått. Klassen inledde frontalattack mot Monica; det är tydligen inte bara jag som har problem med alla papper! Framförallt Maria och jag gick rätt hårt åt henne, och hon bar sig åt lite som en politiker; svarade inte på en enda fråga! Hon bara satt där och upprepade sina principer och såg mer och mer trängd ut. Men om det nu är så att en hel klass har sådana problem med detta, så kanske det inte bara är oss det är fel på? Det kanske kan vara så att hon tar fel väg fram? Det är ju en pedagogisk utmaning för henne att komma över vårat monumentala ointresse! Och de metoder hon använder nu fungerar ju uppenbarligen inte! KÄRRING!
Har hänt lite annat roligt också, berättar om det senare när det är offentligt. Vet inte, det kan ju vara konfidentiellt... inte för att jag tror det, det låter rätt löjligt, men i alla fall. Zu wara auf dem säkra zeiten. Eller nåt.
BÖRJA NERIFRÅN!
Hypokondri och Språkfel
Suck, det är nåt fel på min röst. Tror jag. det är det mest irriterande av allt: jag bara tror att det är det. Antingen så är jag otroligt lyhörd för min kropps signaler (bra) eller så är jag bara hypokondriker (mindre bra). Men jag vågar inte chansa: tänk om det skulle vara något? Och så sjunger jag i alla fall och sen kan jag inte vara med på någon av spelningarna i vår... Det vore katastrof. Verkligen katastrof!
Idag har inget roligt hänt, blablabla, vi sjöng majsånger i matsalen igen och alla kände sig totalt utskämda (eller bortskämda, som David envisades med att kalla det. Hur är det med svenska språket egentligen?).
Har absolut inget kul att skriva om...
Äh, får avsluta detta misslyckade försök till blogginlägg medan jag fortfarande har någon form av stolthet kvar.
Lördagsfoto och Penseer
Vi har fått en fptpuppgift över helgen att ta kort på temat "lördag". Svårt... ska jag fotografera min obäddade säng, min vackra lördagsoutfit (husvagn chic) eller kattens kvarglömda matrester? För det är min lördag hittills. Okej, och penséerna i bänkgården förstås. Har legat på knä i en timme och plockat bort dåliga blommor, det var grymt tråkigt. Fast jag får ju pengar, typ 64 spänn i timmen. Jag behöver vartenda öre!
I kväll ska vi till Falun och titta på jubileumskonsert, ska bli spännande. Det stod om det i tidningen i morse, och där stötte jag på en väldigt intressant sak, nämligen denna: både Gustaf och CJ i Mando Diao har gått på konservatoriet! Visserligen stod det inte om det var gymnasiet eller eftergymnasiala, eller vilken inriktning, men ändå! Det är tydligen inte helt hopplöst att syssla med rock där. För se hur det har gått för dem... Det har gjort mig ännu säkrare på att jag ska börja. Skönt!
Trumvirvel: jag har börjat göra en gympauppgift!!! Helt otroligt! Man ska sätta i hop ett styrkeprogram själv, och jag har ställt upp följande riktlinjer för mitt.
1. Det ska gå fort.
2. Man ska inte behöva byta om.
3. Man ska inte bli svettig.
4. Det ska gå att göra överallt.
Sen är det bara att hitta på lite. Fast jag känner mig inte speciellt motiverad att göra mer än vad jag redan gjort, d.v.s. svarat på fyra frågor, skrivit upp riktlinjerna samt mitt namn.
Jag och David ska spela på någon vår/hälsomarknad i folkärna om en vecka. Det ska väl bli lite lagom kul sådär, men vi får pengar, och om vi dessutom säljer penséer mellan varven så får vi betalt av mamma också! Vet inte riktigt hur långa set det blir, men vi kommer nog att få användning av hela vår repertoar. Trevligt, trevligt.
Vi har även en spelning med metro på nationalagen i parken för en massa gamlingar. Vi ska köra en av mina låtar!!! Jag tror att det får bli "confessions of a lovestalker", den rockade idag när jag spelade igenom den själv. Inte så smart kanske, med tanke på att jag har lite ont i halsen igen... Men jag kan ju inte låta bli! Fick äntligen tid att se på min efterlängtade och surt förvärvade live-DVD med Sugarplum Fairy, den var så grymt bra! Det äe ett svårt val: rockstjärna eller operasångerska. Jag vet att det låter hysteriskt fel när man säger att man vill bli rockstjärna, men det är ju ett bra samlingsord för begreppet
"jag vill syssla med egenskriven musik av rockkaraktär samt åka till olika platser och spela upp den för folk som tycker om den".
Det låter helt plötsligt mycket mer seriöst, eller hur?
Minnesförlust och En Blå Soffa
Jag börjar misstänka att jag lider av minnesförlust. Har nämligen noll koll på vad jag pysslade med igår. Har verkligen ingen aning. Jag har något svagt minne av att jag lagade mat, bråkade med lillebror och sjöng fast jag verkligen inte borde... men det känns verkligen som om jag gjorde något mer... Hm, det var nog inget av större intresse i alla fall.
Idag är det frontalattack mot halsen som gäller; jag ska bli frisk, fort, för jag vill kunna vara med på bandrepet i morron, och jag vill åka och hälsa på på konservatoriet. Insåg nyss att jag kanske borde stänga fönstren på övervåningen, där jag sitter nu. Lovade i ett svagt ögonblick att bädda allas sängar... Men vi har ju studiedag, och jag har monumentalt tråkigt. Jag vågar inte sätta på någon musik; då kanske jag börjar sjunga. Jag kan inte öva varken flöjt eller munspel; fick höra av en tjej i orkestern att det tydligen inte ska vara bra att blåsa när man är förkyld. Man kanske skulle ta och sätta sig och glo på sound of music? Fick den i födelsedagspresent, men har inte hunnit kolla på den än. Har sett den en gång tidigare, men bara som värdelös inspelning från Tv4 med reklamavbrott var 20:de minut...
Har pendlat fram och tillbaka vad gäller det här med konservatoriet också; i ena minuten vill jag inget hellre än att åka dit och lära mig en massa kul grejer och träffa en massa nya kompisar, men sedan så kommer jag att tänka på saker i stil med; jag missar musikalen i tvåan, jag kommer aldrig att få musikskolans stipendium (man måste gå i trean för att få det), jag måste sluta i Metro och kommer inte att få ta några fler baslektioner för Kenneth... (Fast man kanske kan lägga baslektionerna på kvällstid, så kan jag åka hem och ha dem? Eller inte...)...
Fast det som irriterar mig allra mest är följande; när vi var i Falun i samband med att jag sökte, så var vi inne på Myrorna en sväng. Där hittade jag världens häftigaste kornblå IKEA-soffa. För 550 spänn!!! Försökte övertala mamma om att det var en jättbra idé att låta dem reservera soffan tills dess att jag fått veta om jag kommit in eller inte. Men nejdå. ångrar det så mycket nu, den var skitfin och jätteskön... i och för sig var det en mystisk fläck på ena dynan, men vaddå? man kan ju lägga en pläd över eller nåt.
jag tror inte att jag vill veta vad fläcken kommer ifrån, förresten...
En Tyken Buss och Angående Vandrande Pinnar
Har, under dagen som gått, med jämna mellanrum fått s.k. "men...hur?"-attacker. Jag förstår inte hur jag kunde bli antagen, jag förstår det verkligen inte! Var de andra som sökte så pass dåliga? Va?
I vilket fall, idag bar det av till Avesta tillsammans med David och Anna. Två av våra kompisar har fyllt/ska fylla år, och firade detta med bowling och pizza. På bussen dit visade David några URGULLIGA kort, tänker inte skriva vad de föreställde eftersom han av någon oförklarlig anledning tycker att de är lite pinsamma. Det är de inte, de är bara gulliga! Vi anlände till Avesta vid klockan tio och styrde stegen mot H&M. Diverse presenter inhandlades. Sedan gick vi tillbaka till busshållplatsen för att träffa de andra. De var inte så svåra att missa, eftersom de i famnen höll i en stor, knallgrön DRAKE! Denne visade sig vid närmare efterforskningar heta Lucifer, och innehålla en födelsedagspresent. Vi beslöt dock att inte dissekera Lucifer, inte än, så han fick följa med till bowlingen. Allt folk inne i gallerian glodde som sjutton.
Bowlingen blev en dramatisk historia. En stenhård kamp mellan mig, David och födelsedagsbarnet Josse engagerade hela gänget; olika läger och hejaklacker formades, en tydlig tjejerna-mot-killarna-trend märktes. Jag slutade trea efter några fatala missar i de två sista omgångarna (tack vare David som stod bredvid och "råkade" nysa högt varje gång jag kastade), men kampen om förstaplatsen var spännande in i sista minuten. Tillslut gick Josse segrande ur striden.
Stegen styrdes mot pizzerian. Pizzor beställdes och förtärdes under livliga diskussioner, bl.a. om huruvida man hade vandrande pinnar som husdjur på medeltiden, samt ifall vandrande pinnar kan bli överviktiga. Borde de inte i sådana fall heta vandrande stockar? Och, om man övergödde en vandrande pinne riktigt ordentligt, skulle man då kunna använda den som murbräcka? Fast, hade man ens upptäckt att det fanns vandrande pinnar på medeltiden? Hm...
Vi bestämde att det var dags att avsluta Lucifers korta men innehållsrika liv, lade upp honom på ett bord och slet hans vackra, gröna skinn i bitar. Lucifer reinkarnerades hastigt och lustigt till en tiger. Jodå, paketet innehöll ett tigerskinn i plysch, ihoptejpad med plåster och fylld med tidningspapper för att få sin härliga, runda form. Tidningspapperet visade sig innehålla fler överraskningar; doftljus samt sjuttioelva paket plåster. En av givarnas pappa jobbade nämligen på plåsterfabrik och hon var därför uppdaterad med de senaste, heta plåstermodellerna: Hello Kitty, Superman, Batman, frukter m.m. Alla var överens om att Lucifer var dagens bästa present.
Dagen skulle dock inte förflyta helt smärtfritt. Bussen hem skulle gå 16.55, vi kom dit fem minuter före. Tiden gick, klockan blev 16.55, ingen buss syntes till. jag frös ganska ordentligt i minna tunna tygskor, och en stackars tjej hade bara kjol och tajts... Vi hade ju så klart kunnat gå in i vänthallen i stället för att stå ute i regnet. Men grejen är att vänthallen typ aldrig är öppen, p.g.a. risken för skadegörelse. På helgerna är den inte öppen alls, och på vardagarna stänger den klockan tre (skolan slutar klockan fyra). verkligen underbart jättebra. Bussen dök till slut upp, tjugofem minuter försenad. men det var tydligen något fel på den, så chauffören var tvungen att åka iväg och byta fordon. Fem minuter till i regnet.
När vi äntligen kom på bussen kände vi oss som tre veritabla isbitar, och resan hem blev en ytterst lågmäld tillställning, då alla koncentrerade sig på att försöka värma så mycket som möjligt av sina frusna lemmar på bussens minimala element. Efter ungefär halva vägen tog batteriet på min Mp3 slut, tjoho...
Och nu börjar jag känna av förkylningen igen. lite ont i halsen, mycket tjockt i halsen, rethosta... usch, jag hatar att vara förkyld. Nä, nu ska jag gå och slå upp lite om vandrande pinnar för att se om de fanns på medeltiden.
Uttråkad och... Uttråkad
Tredje inlägget! Känner mig som värsta bloggdrottningen... nästan i alla fall. Det är faktiskt rätt skoj det här, synd bara att jag inte tror att det är någon som läser den... Har upptäckt att jag har hundra miljoner läxor att göra; ett fotokompendium till nästa fredag (om hur kameran och framkallningen funkar m.m. HJÄLP!), alla gympauppgifter vi någonsin haft (inklusive den som skulle ha lämnats in vecka 2). vad är det för sätt förresten, ge LÄXA i GYMPA!? Det fattar väl hon (=vår galna gympalärare) att det inte kommer att funka? Papper och gympa går inte riktigt ihop; speciellt inte när man ska bära hem dem i en svettig och äcklig gympaväska som sedan tillbringar goda fyra dygn på hallgolvet, ouppackad. Papperena är inte speciellt mysiga efter det, kan jag informera om. Och, som grädden på moset, så har jag en analys av filmen Gladiator att skriva (fast jag hoppas lite att våran historielärare liksom har glömt bort det där...) samt en himla massa flöjt att öva. Hade varit okej om det varit solostycken, men nu är det mystiska duetter samt andraflöjtstämmor till orkestern. Och jag, sjuk som jag är, orkar inte höra mig själv pipa uppe på svinhöga Giss och A i Karelia (Sibelius är inte snäll).
Mamma tyckte att jag kunde ta tillfället i akt att rensa i garderoben och städa musikrummet... HAHAHA! Jag är liksom hemma eftersom jag är sjuk, och orkar jag inte gå i skolan så orkar jag förmodligen inte genomföra omfattande arkeologiska utgrävningar modell flyttstädning bland alla noter. Nej, jag tänker bara sitta här i mina solkiga träningsoverallsbyxor och min illaluktande tjocktröja och lyssna på Sugarplum och surfa lite och ha det så bra, så bra.
Odlar fortfarande på samma irriterande frustration som i går och i förrgår. Jag har förbjudit mig att skriva fler låtar innan dess att min röst blir brukbar igen, skrev dock en riktigt bra en i går och spelade in på mobilen, kan inte vänta tills jag får dra fram gitarren och testa!!! Men det kommer inte att låta som jag vill i alla fall eftersom jag INTE HAR NÅT BAND!!! Jag längtar så vansinnigt mycket efter att träffa folk som ligger på samma nivå som jag musikaliskt; vi gillar exakt samma band och alla har skitbra idéer och vi låter awesome tillsammans. Vi spelar in en demo samt en egen skiva, fixar spelningar runtom i hela Dalarna och får en trogen fanskara. Det gillar skivbolaget som så småningom signar oss och inleder en stenhård pr-kampanj som gör oss till ett av Sveriges största rockband och... ja, ni fattar. Den gamla vanliga drömmen. Det gäller bara att hitta rätt folk! och det har jag inte gjort än... men jag vill att det här ska hända NU, inte om tio år! Då blir det ju bara vilket vuxenband som helst, och både jag och alla andra blir tråkigare...
Fast nu vill jag skriva nåt roligt, hm... det snöar här. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ VÄRLDEN??? Det är ju för f*n vår nu! Då ska det väl inte snöa i värsta julafton-stil? Jag är så sjukt trött på detta uppfuckade väder så det finns inte!
man kanske skulle skaffa trumset och porta-studio? Så kan man spela in allt själv? Okej, vem försöker jag lura? Jag kan inte spela trummor, och är lika teknisk som en... öh, det borde finns någon bra liknelse för det där, men det finns det inte... okej, jag är en högst oteknisk person och bara att få ljud i en gitarr kan bli ett huvudbry för mig om det är en konstig förstärkare. Så tanken på mig med en portastudio är rent skrattretande. Eller..?
PLAN FÖR ATT SKAFFA FOLK
- Sätta upp lappar i skolan, på kulturhuset, på stan
- Skaffa myspace och lägga upp min enda inspelade låt där
- Bli roligare (?)
- Kolla med min baslärare om det finns några musiker utan band på musikskolan, alt. använda mig av någon/några i Metro om de har lust (Metro=lärarlett coverband)
- Annonsera i OKEJ (både på sidan och i tidningen)
- Få lokaltidningen att skriva om mig och utforma det som en kontaktannons
Nu ska jag bara bli frisk först. Fast samtidigt så är skolan lite jobbig att komma tillbaka till, bara sådär... (Nej, sluta tänka! Man måste gå i skolan!)
Nu jävlar!
Kattspyor och Streptokocker
Streptokock -er, -en kulformig bakterie som bl.a. orsakar halsinfektioner o. scharlakansfeber
Så, nu var det utrett i alla fall. Misstankarna om tyfus är avskrivna. Jag kan dessutom själv intyga att jag inte lider av scharlakansfeber. Alltså, halsinfektion as hell och det är jobbigt. Väldigt jobbigt. Även om jag är frisk nog att gå i skolan i morgon (eventuellt, kanske...) så har vi ändå musik större delen av dagen. Vi får sköta oss själva eftersom tvåorna ska göra musikal. jag har inga spellektioner eftersom det är instrumentdemonstrationsvecka och alla lärare är borta. Så jag kanske är sjuk i morgon också...
Började skriva på en låt i morse som jag tror skulle kunna bli ganska bra, men jag har kört fast på andra versen. grejen är den att låten bygger på en bok som jag läste för något år sedan; jag kommer i håg handlingen jättebra, men kan för mitt liv inte minnas titeln. Det är rätt frustrerande eftersom jag vill få med titeln i låten, på något hörn.
Stördes nyss av en av mina älskade små katter, Tiger. Den älskade lilla katten kom upp till datorn och jamade och kråmade sig. Jag pussade den älskade lilla katten på huvudet. Jag följde med den älskade lilla katten ner till köket.
Den älskade lilla katten hade spytt upp sin fiskfrukost på köksgolvet.
En prydlig, stinkande fiskkorv som jag var nära att kliva i. Mysigt. Jag tvättade munnen med tvål och ringde in mamma som fick torka upp. Jag totalvägrar att befatta mig med spyor. Oavsett om de är producerade av en människa eller av en katt.
SpF har änteligen börjat blogga igen!!! Jag är totalt beroende av deras trevliga små äventyr... jag måste nog skaffa mig ett liv. Eller inte. Hur som helst bedriver jag enmannakampanj för att få SpF till Blowingroom Festival i år (liten lokal festival på väg att växa sig större. Har i år bokat starka namn som Nordman (fick lite lust att spy där, jag med), Entombed och Sky High). Fick ett mejl från arrangören som lovade att han skulle kolla upp det, men så skriver han säkert till alla, även de som föreslår Joddla med Siv eller Mora Träsk...
Läste i tidningen att det kanske ska anordnas skejtfestival inne vid skejtparken, med levande musik. I sommar. Gissa vem som vill spela där! Men, äsch då, jag har ju inget band... Vad synd! Morr...
Ont I Halsen och Sugarplum Fairy
(publicerat 2008-04-07)
MIN DAG
02:00 Vaknar av att jag inte kan andas. Går på toa, dricker lite vatten och välter ner i sängen igen.
03:10 Ger upp försöken att försöka somna. Läser igenom texterna till alla låtar på Sugarplum fairys första platta; Young and Armed.
03:20 Har läst ut texthäftet och tar fram en gammal tidning.
03:40 klar med tidningen. Sätter på lite musik, släcker och rullar över på sidan och försöker somna.
04:50 Ger upp. Tar ett skrivblock och skriver en låt. Vet inte om den är bra, eftersom jag inte kan sätta musik till den på grund av igelkotten i halsen.
05:20 Somnar.
10:00 Vaknar. Skolbussen gick för två timmar sedan... Går ner, käkar frukost, startar datorn
10.00-15:14 Tänker inte vika en tum från skärmen förrän SpF lägger ut en ny blogg!!! om jag så ska sitta här tills jag växer fast! Inser att det kommer att ta ett bra tag. De kanske inte lägger ut något idag ens... deperimerande tanke. Har under de senaste veckorna blivit totalberoende av deras Malaga-blogg...
Har märkt att den här texten är grymt tråkig, skulle vilja skriva något galet roligt eller konstigt, men det här är min tillvaro i ett nötskal. inte galet, bara vanligt. Det konstigaste som hänt idag är att min lillebrorsa kom hem från skolan jättetidigt och lurade i mig att de hade slutat tidigare. Jag höll på att sätta ingefära-teet i halsen; nu skulle jag ju inte få en lugn stund på hela dagen! Fast det visade sig att han "skojade", de skulle på skolbio; "ett öga rött". Kommer väl få någon form av redogörelse av den när han kommer hem. Min bror har nämligen den lilla egenheten att om han ser en film som han inte gillar, ja, då SOMNAR han helt ogenerat. Mitt i biosalongen, knall fall. Så om han håller sig vaken genom en hel skolbio, då är filmen extremt bra.
Det är i vilket fall bra att förkylningen kom nu och inte samma tid i förra veckan. i torsdags gjorde jag liksom ett inträdesprov till musikkonservatoriet i Falun. Hade jag missat det så hade jag blivit extremt odräglig. Blir det jämt när jag har ont i halsen; jag mår påde fysiskt och psykiskt dåligt av lite streptokocker (eller heter ont-i-halsen-baciller så? Eller är det något annat, nåt mycet värre? Nu kanske jag officiellt har gett mig själv tyfus utan att veta om det..?)
Vältrar mig dessutom i självömkan över att jag inte har något band som vill spela mina låtar. Har flera hundra, skulle kunna bli drottningen av Myspace över en natt, men har inget band!!! SÅ FRUSTRERANDE!!!
Så fort jag listat ut hur våran digitalkamera funkar kanske jag hottar upp bloggen med lite bilder eller så, vi får se. Eller förmodligen är det väl bara jag som får se, eftersom jag inte tror att någon kommer att förirra sig hit inom den närmaste framtiden...
take care!
Linnéa
