Galen Kundvagnstant och Spindelmos
I morse vaknade jag, gjorde mig i ordning... och kom ihåg att vi hade sovmorgon. Suck. Detta tyckte bland andra Daniel var mycket underhållande. Jag var morgonen i till ära iklädd en för stor, säckig munktröja, en kort, svart veckad kjol samt morgontofflor; vilket var väldigt roligt när Daniels kompis Pontus ringde på. Undrar förresten vad som skulle hända om en modebloggare lade ut en bild på sig själv i den munderingen och kallat det för "dagens outfit". Vad är det för intressant med såna spalter, förresten? jaha, idag har hon på sig ett par höga jeans, ett linne och en scarf. precis som igår. Kul. Exakt vad är det för kul med det? Det är ju så pinsamt tydligt att de bara vill få sin egen "goda stil" bekräftad!
I vilket fall: pappa såg min sovmorgon som ett utmärkt tillfälle att få mitt rum städat. Det har liksom börjat gro igen lite smått. Klädhögen jag skulle konfronera var typ en meter hög... Men jag klarade mig med livet i behåll, även om det var knappt. Det enda som var lite äckligt var när jag hiottade en spindel lika stor som övre delen av min tumme... Den har alltså bott i min klädhög. Jag mosade den med ett papper, men jag vågade inte skrapa upp den för så fort jag rörde vid pappret så kände jag den gigantiska spindelklumpen... Gud så vidrigt!
Vi spelade igenom programmet inför Åvestadalsbesöket på måndag; det blev löite för långt, vilket fick Per att kasta masken och visa sitt rätta jag.
"Rättvist? Det är inte frågan om vad som är rättvist, det är frågan om vad jag tycker!"
- Pär blir trött på allt tjat.
David sa en skitkul grej idag i matsalen, men ingen av oss kommer ihåg vad det var. Synd, för det var kul. Förutom den plötsliga minnesförlusten så har David även råkat ut för lite annat skumt idag. Han stod utanför tjejtoan och väntade på mig, då tanten med kundvagnen som jobbar på svenskaavdelningen kom fram till honom, stälde sig framför honom, spände ögonen i honom och frågade:
"How deep is the sea?"
"???" svarade David.
"How deep is the sea?" frågade tanten igen. När David inte lyckades klämma fram ett tillfredställande svar (faktiskt inget svar alls), så gick tanten en bit. Sedan vände hon sig om och sa:
"Du förstog väl varför jag frågade?"
Det visade sig förhålla sig som så att det på ryggen på Davids skjorta fanns ett stort tryck: "Deep sea". Att han inte tänkte på det!? Innan han förklarade lösningen för mig trodde jag allvarligt att tanten hade nåt fel i huvvet. Eller att det var nån sån här djup poetgrej, typ som i "döda poeters sällskap"; att hon gick runt och ställde en massa mysko frågor och väntade sig att eleverna skulle få en uppenbarelse och börja tala i tungor eller nåt... Konstigt.
I vilket fall: pappa såg min sovmorgon som ett utmärkt tillfälle att få mitt rum städat. Det har liksom börjat gro igen lite smått. Klädhögen jag skulle konfronera var typ en meter hög... Men jag klarade mig med livet i behåll, även om det var knappt. Det enda som var lite äckligt var när jag hiottade en spindel lika stor som övre delen av min tumme... Den har alltså bott i min klädhög. Jag mosade den med ett papper, men jag vågade inte skrapa upp den för så fort jag rörde vid pappret så kände jag den gigantiska spindelklumpen... Gud så vidrigt!
Vi spelade igenom programmet inför Åvestadalsbesöket på måndag; det blev löite för långt, vilket fick Per att kasta masken och visa sitt rätta jag.
"Rättvist? Det är inte frågan om vad som är rättvist, det är frågan om vad jag tycker!"
- Pär blir trött på allt tjat.
David sa en skitkul grej idag i matsalen, men ingen av oss kommer ihåg vad det var. Synd, för det var kul. Förutom den plötsliga minnesförlusten så har David även råkat ut för lite annat skumt idag. Han stod utanför tjejtoan och väntade på mig, då tanten med kundvagnen som jobbar på svenskaavdelningen kom fram till honom, stälde sig framför honom, spände ögonen i honom och frågade:
"How deep is the sea?"
"???" svarade David.
"How deep is the sea?" frågade tanten igen. När David inte lyckades klämma fram ett tillfredställande svar (faktiskt inget svar alls), så gick tanten en bit. Sedan vände hon sig om och sa:
"Du förstog väl varför jag frågade?"
Det visade sig förhålla sig som så att det på ryggen på Davids skjorta fanns ett stort tryck: "Deep sea". Att han inte tänkte på det!? Innan han förklarade lösningen för mig trodde jag allvarligt att tanten hade nåt fel i huvvet. Eller att det var nån sån här djup poetgrej, typ som i "döda poeters sällskap"; att hon gick runt och ställde en massa mysko frågor och väntade sig att eleverna skulle få en uppenbarelse och börja tala i tungor eller nåt... Konstigt.
Svald Stolthet och Svalt Kaffe
Herregud, det här trodde jag inte om mig själv! Jag har börjat på, och gjort klart, GYMPAPAPPERENA! Har jag ingen stolthet alls i kroppen??? jag förstår mig inte på mig själv. I och för sig så gjorde jag väl inte direkt det bästa jag kunde, och illustrationerna av stretchingövningarna höll långt ifrån min normala konstnärliga standard... De blev faktiskt väldigt, väldigt fula. Jag ska lämna in det mesta till Monica imorgon, det här känns som ett nederlag, BUHU!!!
Hade sista flöjtlektionen för terminen idag; vi spelade en massa roliga duetter avista och en av dem lät fruktansvärt, men det var meningen. Men jag kunde knappt hålla mig för skratt, så vidrigt bra lät det! Jag lyckades få tag på noterna på Gabriellas sång i Bess-dur, så nu slipper vi transponera den för hand. Vi har den en sekund för lågt, och den går inte att sjunga så.
Annan kul grej på lektionen; Ända sen jag började på flöjt (nästan i alla fall) så har krister tjatat på mej om att jag borde dricka kaffe. Jag har vägrat bestämt, i flera år, men jag tänkte att nu är det sista lektionen, och då ska jag fanimej dricka kaffe! Och det gjorde jag, hurra för mig! Det var inte speciellt gott, och jag var tvungen att skölja ner smaken med två after eight sen (ur kartongen jag gett krister i present).
"Var det gott då?"
"Nej, inte precis... jag lånar en after eight av dig, jag står inte ut med smaken!"
"Visst"
"...*mumlar* jag tar två..."
- Jag (2,4) har druckit kaffe och Krister (1,3) är nyfiken. jag snattar hans godis...
"Alltså, utan våran ryggmärg så hade vi typ setat såhär! *lutar sig framåt*"
"Men... kallas inte det för larver?"
- Anna (1) är duktig på kroppen, det är inte David (2). Eller så satt han bara och tänkte på något annat.
"Det här är en väldigt fin kostymfilm, fast mer en tjejfilm. Det är alltså ingen killfilm, det vill säga inte så mycket blod, våld och sex!"
-Jessica (engelskalärare) kommenterar filmen "stolthet och fördom"
"Där ser ni killar vad vi tjejer utsätter oss för för att vara snygga inför er! Att noppa ögonbrynen är ingen smärtfri historia direkt, och för att inte tala om att vaxa benen!"
"A, jag vet, det gör jätteont att noppa ögonbrynen!"
-Jessica (1) kommenterar balförberedelser på filmen, och Linus (2) avslöjar kanske lite mer än vad han tänkt sig...
Ja, då kanske jag spelar på avestafestivalen på fredag... och sedan nationaldagen i avesta och horndal (piccolaproblemet är på väg att vinna en lösning; det gick tydligen att låna via sjövik)
Åh, gud, msn är stressande! Det är ju jättekul att man kan ta upp kontakten med gamla kompisar och sådär, men när man blir bombad av typ 15 pers på en gång som alla undrar hur man mår, ja, det är lite småjobbigt. Suck, det var bättre på kilskriftens tid... Skrivmaskiner funkar väl också kanske, men det börjar bli lite för mycket teknik involverat redan där...
Kram!
Hade sista flöjtlektionen för terminen idag; vi spelade en massa roliga duetter avista och en av dem lät fruktansvärt, men det var meningen. Men jag kunde knappt hålla mig för skratt, så vidrigt bra lät det! Jag lyckades få tag på noterna på Gabriellas sång i Bess-dur, så nu slipper vi transponera den för hand. Vi har den en sekund för lågt, och den går inte att sjunga så.
Annan kul grej på lektionen; Ända sen jag började på flöjt (nästan i alla fall) så har krister tjatat på mej om att jag borde dricka kaffe. Jag har vägrat bestämt, i flera år, men jag tänkte att nu är det sista lektionen, och då ska jag fanimej dricka kaffe! Och det gjorde jag, hurra för mig! Det var inte speciellt gott, och jag var tvungen att skölja ner smaken med två after eight sen (ur kartongen jag gett krister i present).
"Var det gott då?"
"Nej, inte precis... jag lånar en after eight av dig, jag står inte ut med smaken!"
"Visst"
"...*mumlar* jag tar två..."
- Jag (2,4) har druckit kaffe och Krister (1,3) är nyfiken. jag snattar hans godis...
"Alltså, utan våran ryggmärg så hade vi typ setat såhär! *lutar sig framåt*"
"Men... kallas inte det för larver?"
- Anna (1) är duktig på kroppen, det är inte David (2). Eller så satt han bara och tänkte på något annat.
"Det här är en väldigt fin kostymfilm, fast mer en tjejfilm. Det är alltså ingen killfilm, det vill säga inte så mycket blod, våld och sex!"
-Jessica (engelskalärare) kommenterar filmen "stolthet och fördom"
"Där ser ni killar vad vi tjejer utsätter oss för för att vara snygga inför er! Att noppa ögonbrynen är ingen smärtfri historia direkt, och för att inte tala om att vaxa benen!"
"A, jag vet, det gör jätteont att noppa ögonbrynen!"
-Jessica (1) kommenterar balförberedelser på filmen, och Linus (2) avslöjar kanske lite mer än vad han tänkt sig...
Ja, då kanske jag spelar på avestafestivalen på fredag... och sedan nationaldagen i avesta och horndal (piccolaproblemet är på väg att vinna en lösning; det gick tydligen att låna via sjövik)
Åh, gud, msn är stressande! Det är ju jättekul att man kan ta upp kontakten med gamla kompisar och sådär, men när man blir bombad av typ 15 pers på en gång som alla undrar hur man mår, ja, det är lite småjobbigt. Suck, det var bättre på kilskriftens tid... Skrivmaskiner funkar väl också kanske, men det börjar bli lite för mycket teknik involverat redan där...
Kram!
Updates
1. Biocider, den där frågan på naturkunskapsprovet, går inte att dricka... Jag svarade ju att det var cider gjord på ekologiska råvaror, Maria svarade att det var en fisk, men oj! så fel vi hade! Jag tror att det var ett namn på nån form av ingrediens i kemiskt bekämpningsmedel... Som sagt, inte dricka, ledsen att jag ljög! Ska förresten bli kul att höra Gohdes kommentar om mitt kreativa svar. Bonuspoäng?
2. Jag är förkyld. Igen. Blä.
3. Hyresvärd-Astrid ringde igår. jag får den där lilla mysiga lägenheten! Hurra!!! Nu ska vi beställa tallrikar och bestick från Ellos!
2. Jag är förkyld. Igen. Blä.
3. Hyresvärd-Astrid ringde igår. jag får den där lilla mysiga lägenheten! Hurra!!! Nu ska vi beställa tallrikar och bestick från Ellos!
Gympalärarbashing och Toalettkö (lååång)
Tjo, har inte uppdaterat på ett tag, har haft annat för mig... Hur som helst, det har hänt lite smått och gott.
Hänt 1: RUM-festivalen i Örebro. Vi var där med kören och sjöng i en körtävling. Det var bara en till kör som hade anmält sig; deras längsta sångare räckte ungefär till min haka. De var typ 11-12 år gamla och gick i musikklass i Sollentuna... De var egentligen anmälda till den yngre klassen, men eftersom det som sagt var bara var två körer som anmält sig så slogs klasserna ihop. Juryn fick akut ångest över beslutet (de var jätteduktiga för sin ålder, men vi hade svårare repertoar och var mycket äldre) och beslöt att vi fick dela på vinsten. Det kändes ganska sniket; nu fick vi bara 2500 kr... Det hade ju varit way smartare att återinföra klassindelningen i efterhand, och gett oss de utlovade 5000 kronorna. Pöckån...
Vi bodde på en skola, Mikaleskolan, typiskt förortig skola. Vi stötte bland annat på frågeställningen huruvida vi av misstag hamnat i Rinkeby istället... Vidare så fanns det bara TRE toaletter, som hela våran 25-30 personer stora kör skulle dela på tillsammans med VIP-orkestern. Detta var inte en speciellt angenäm upplevelse, om man säger så. Jag borstade tänderna och spottade i papperskorgen i klassrummet där vi sov, och sminket sköttes framför en lånad fickspegel, ca 2 cm i diameter. Som om det inte var nog med den skrattretande bristen på toaletter; vi hade dessutom ingen TV, och kunde därför inte bevittna Eurovisionspektaklet! Man tycker ju att RUM borde ha:
1. Tänkt på att tävlingen hölls just denna helg, och då kanske det inte är världens bästa idé att anordna en musikfestival just precis då?
2. Sett till så att möjlighet fanns att se på festvalen på respektive skolor. Det satt et antal TVapparater uppe i korridoren, men dessa visade bara en text: välkommen till RUM-festvalen! Hoppas ni får det trevligt!
Vi åkte dit på fredagen, tävlade på lördagen (under vilken vi också deltog i en galamiddag på conventum arena. Det var förstås grymt missvisande att kalla en dylik tillställning för just "galamiddag"; maten serverades på papptallrikar, med plastbestick och plastmugar. Vi var de enda som kom uppklädda. Men vi fick i alla fall riktig läsk till midagen i stället för vatten!), och på söndagen var vi på olika workshops. Jag och typ 15 andra i våran kör hade valt opera, och det var verkligen jättekul!!! Vi gjorde en massa teaterövningar, lite sånggrejer, och sedan fick vi lära oss två arior ur Figaros Bröllop. Soprangruppen fick Barbarinas aria, vilket var väldigt trevligt eftersom jag redan kan den ;) Altgruppen (två killar, resten tjejer) fick en av Figaros arior, i vilken han mobbar skiten ur pagen Cherubino för att denne ska ut i militären. För att ha någon att bråka med så fick jag spela Cherubino, och det var helt vansinnigt kul! De rev och slet i mig och tvingade på mig en massa fula kläder... Alla små tvivel jag haft angående konservatoriet är helt borta nu. det är det här jag vill göra!
Hänt 2: I fredags på gympan hade vi utvärdering av året som gått. Klassen inledde frontalattack mot Monica; det är tydligen inte bara jag som har problem med alla papper! Framförallt Maria och jag gick rätt hårt åt henne, och hon bar sig åt lite som en politiker; svarade inte på en enda fråga! Hon bara satt där och upprepade sina principer och såg mer och mer trängd ut. Men om det nu är så att en hel klass har sådana problem med detta, så kanske det inte bara är oss det är fel på? Det kanske kan vara så att hon tar fel väg fram? Det är ju en pedagogisk utmaning för henne att komma över vårat monumentala ointresse! Och de metoder hon använder nu fungerar ju uppenbarligen inte! KÄRRING!
Har hänt lite annat roligt också, berättar om det senare när det är offentligt. Vet inte, det kan ju vara konfidentiellt... inte för att jag tror det, det låter rätt löjligt, men i alla fall. Zu wara auf dem säkra zeiten. Eller nåt.
Hänt 1: RUM-festivalen i Örebro. Vi var där med kören och sjöng i en körtävling. Det var bara en till kör som hade anmält sig; deras längsta sångare räckte ungefär till min haka. De var typ 11-12 år gamla och gick i musikklass i Sollentuna... De var egentligen anmälda till den yngre klassen, men eftersom det som sagt var bara var två körer som anmält sig så slogs klasserna ihop. Juryn fick akut ångest över beslutet (de var jätteduktiga för sin ålder, men vi hade svårare repertoar och var mycket äldre) och beslöt att vi fick dela på vinsten. Det kändes ganska sniket; nu fick vi bara 2500 kr... Det hade ju varit way smartare att återinföra klassindelningen i efterhand, och gett oss de utlovade 5000 kronorna. Pöckån...
Vi bodde på en skola, Mikaleskolan, typiskt förortig skola. Vi stötte bland annat på frågeställningen huruvida vi av misstag hamnat i Rinkeby istället... Vidare så fanns det bara TRE toaletter, som hela våran 25-30 personer stora kör skulle dela på tillsammans med VIP-orkestern. Detta var inte en speciellt angenäm upplevelse, om man säger så. Jag borstade tänderna och spottade i papperskorgen i klassrummet där vi sov, och sminket sköttes framför en lånad fickspegel, ca 2 cm i diameter. Som om det inte var nog med den skrattretande bristen på toaletter; vi hade dessutom ingen TV, och kunde därför inte bevittna Eurovisionspektaklet! Man tycker ju att RUM borde ha:
1. Tänkt på att tävlingen hölls just denna helg, och då kanske det inte är världens bästa idé att anordna en musikfestival just precis då?
2. Sett till så att möjlighet fanns att se på festvalen på respektive skolor. Det satt et antal TVapparater uppe i korridoren, men dessa visade bara en text: välkommen till RUM-festvalen! Hoppas ni får det trevligt!
Vi åkte dit på fredagen, tävlade på lördagen (under vilken vi också deltog i en galamiddag på conventum arena. Det var förstås grymt missvisande att kalla en dylik tillställning för just "galamiddag"; maten serverades på papptallrikar, med plastbestick och plastmugar. Vi var de enda som kom uppklädda. Men vi fick i alla fall riktig läsk till midagen i stället för vatten!), och på söndagen var vi på olika workshops. Jag och typ 15 andra i våran kör hade valt opera, och det var verkligen jättekul!!! Vi gjorde en massa teaterövningar, lite sånggrejer, och sedan fick vi lära oss två arior ur Figaros Bröllop. Soprangruppen fick Barbarinas aria, vilket var väldigt trevligt eftersom jag redan kan den ;) Altgruppen (två killar, resten tjejer) fick en av Figaros arior, i vilken han mobbar skiten ur pagen Cherubino för att denne ska ut i militären. För att ha någon att bråka med så fick jag spela Cherubino, och det var helt vansinnigt kul! De rev och slet i mig och tvingade på mig en massa fula kläder... Alla små tvivel jag haft angående konservatoriet är helt borta nu. det är det här jag vill göra!
Hänt 2: I fredags på gympan hade vi utvärdering av året som gått. Klassen inledde frontalattack mot Monica; det är tydligen inte bara jag som har problem med alla papper! Framförallt Maria och jag gick rätt hårt åt henne, och hon bar sig åt lite som en politiker; svarade inte på en enda fråga! Hon bara satt där och upprepade sina principer och såg mer och mer trängd ut. Men om det nu är så att en hel klass har sådana problem med detta, så kanske det inte bara är oss det är fel på? Det kanske kan vara så att hon tar fel väg fram? Det är ju en pedagogisk utmaning för henne att komma över vårat monumentala ointresse! Och de metoder hon använder nu fungerar ju uppenbarligen inte! KÄRRING!
Har hänt lite annat roligt också, berättar om det senare när det är offentligt. Vet inte, det kan ju vara konfidentiellt... inte för att jag tror det, det låter rätt löjligt, men i alla fall. Zu wara auf dem säkra zeiten. Eller nåt.
Nedstämdhet och Tantifierad Lägenhet
Jösses, det känns jobbigare att lämna musikskolan än vad jag trodde. Är fortfarande ganska nedstämd över det, så det är skönt att vara i skolan och ha lite kul. föutom detta allestädes närvarande hägrande IGt i idrott och hälsa så är allt helt okej där; naturkunskapsprovet gick bättre än jag trodde med tanke på att jag började läsa på i bilen från falun i går kväll. Svenskan var bra; tydligen behöver jag inte läsa en tredje termin om jag inte vill, jag har redan MVG. Nice! fast jag kommer nog att vara med på de lektionerna i alla fall i falun, för jag gillar verkligen att skriva. Musiken var bra; roliga låtar spelades upp. i stridens hetta (en av många) råkade jag ge David ett bitch slap, och sedan var vi givetvis igång ;) Min högra kind känns inte riktigt som den brukar, han har väldigt bra teknik... Johan råkade spilla vatten på David på KuHi:n, han fick ligga på knä på golvet och torka upp =P Det gick bra på repet med bandet också; vi kanske ska spela några låtar på Avestafestivalen innan prisutdelningen i karnevalsloppet...
Var i falun i går och var med på sånglektioner och så, mysigt. var och kollade på lägenheter också; hittade två stycken, det blir någon av dem. En av dem bor en tjej i nu, den var ganska liten men jag blev helt förälskad! Den var jättemysig! Den andra blir säkert också bra med lite modifikationer; det var nästan en överdos av broderade bonader och gamla kuddar med turistmotiv... Så om man byter ut tapeterna, gardinerna, mattan, överkastet, byrån, skrivbordsstolen m.m. så blir det nog rätt mysigt... Det kommer att kosta en förmögenhet...
Hm, har märkt att när jag är på dåligt humör så lyssnar jag mycket på indierock. I höstas under Det Stora Vintermörkret som infinner sig varje år knarkade jag Timo Räisänen. Jag antar att det är något med den där lite osäkra, skälvande, känslosamma rösten i kombination med att det är en kille som sjunger som gör att jag verkligen tar det till mig. Det finns så mycket machokillar nu, det är lite synd. Känslor, kom fram! när jag är på bättre humör är det uteslutande Sugarplum Fairy som gäller. Lite mer energi sådär. fast jag har funderat på om det egentligen är så nyttigt att lyssna på depp-musik när man är lite nere; är det man själv som påverkar valet av musik, eller är det musiken som påverkar en själv? Vore det inte i såna fall bättre att lyssna på jätteglad musik när man är ledsen? Fast det är ju inte så (jätteglad) man känner sig då... mysko.
i vilket fall: dagens citat! Yay!
"Ja, fast det måste göras av en fackman..."
"Äh, fuckman!"
-Jag (1) om tapetsering av lägenheter, David (2) tvärdissar.
"Gammapartiklar stoppas av atom... batong... betong..."
-David pratar radioaktiv strålning inför Nk-prov.
"Vad skrev du på 'biocider'?"
"Typ cider gjord på ekologiskt odlade råvaror."
"Jag skrev att det var en sorts fisk.... hade ingen aning!"
- Maria (1,3) har spörsmål angående ovan nämnda prov. Jag (2) svarar efter bästa förmåga, men jag är inte säker på att mitt svar är rätt heller. har aldrig stött på begreppet förut...
"Amy Diamond är sexig!"
-D. säger mycket konstigt. Han vill speciellt påpeka att han inte menade det. Och jag tror honom.
Kastrullunderlägg!
/Linnéa
Var i falun i går och var med på sånglektioner och så, mysigt. var och kollade på lägenheter också; hittade två stycken, det blir någon av dem. En av dem bor en tjej i nu, den var ganska liten men jag blev helt förälskad! Den var jättemysig! Den andra blir säkert också bra med lite modifikationer; det var nästan en överdos av broderade bonader och gamla kuddar med turistmotiv... Så om man byter ut tapeterna, gardinerna, mattan, överkastet, byrån, skrivbordsstolen m.m. så blir det nog rätt mysigt... Det kommer att kosta en förmögenhet...
Hm, har märkt att när jag är på dåligt humör så lyssnar jag mycket på indierock. I höstas under Det Stora Vintermörkret som infinner sig varje år knarkade jag Timo Räisänen. Jag antar att det är något med den där lite osäkra, skälvande, känslosamma rösten i kombination med att det är en kille som sjunger som gör att jag verkligen tar det till mig. Det finns så mycket machokillar nu, det är lite synd. Känslor, kom fram! när jag är på bättre humör är det uteslutande Sugarplum Fairy som gäller. Lite mer energi sådär. fast jag har funderat på om det egentligen är så nyttigt att lyssna på depp-musik när man är lite nere; är det man själv som påverkar valet av musik, eller är det musiken som påverkar en själv? Vore det inte i såna fall bättre att lyssna på jätteglad musik när man är ledsen? Fast det är ju inte så (jätteglad) man känner sig då... mysko.
i vilket fall: dagens citat! Yay!
"Ja, fast det måste göras av en fackman..."
"Äh, fuckman!"
-Jag (1) om tapetsering av lägenheter, David (2) tvärdissar.
"Gammapartiklar stoppas av atom... batong... betong..."
-David pratar radioaktiv strålning inför Nk-prov.
"Vad skrev du på 'biocider'?"
"Typ cider gjord på ekologiskt odlade råvaror."
"Jag skrev att det var en sorts fisk.... hade ingen aning!"
- Maria (1,3) har spörsmål angående ovan nämnda prov. Jag (2) svarar efter bästa förmåga, men jag är inte säker på att mitt svar är rätt heller. har aldrig stött på begreppet förut...
"Amy Diamond är sexig!"
-D. säger mycket konstigt. Han vill speciellt påpeka att han inte menade det. Och jag tror honom.
Kastrullunderlägg!
/Linnéa
Allmänt Gnäll och Piccolaproblem
Hu ja, då var det över då. Det känns jättekonstigt idag, nu efter konserten. Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra av mig själv, så jag tror att jag kommer satsa på en depp-orgie framför TVn idag. Vilken härlig söndag! Vädret är helt fucked up dessutom, men då kan i alla fall inte pappa tvinga ut mig.
På nationaldagen ska jag spela lite blåsorkester i Horndal, och jag har lovat Anton att jag kan spela piccolaflöjt. Problemet är bara att jag icke äger någon piccolaflöjt. Erik skulle försöka ragga upp en på musikskolan, men jag har börjat fundera på om det inte är lika bra att köpa en. Har man inte kombinationen flöjt-sax-klarinett så kan man ju ha tvärflöjt-piccolaflöjt (och kanske blockflöjt, om jag får lust någon gång). Men jag vet ju inte vad jag ska välja! Det finns både helsvarta med ett litet hål man blåser i, och så finns det med ett vanligt tvärflöjtsmunstycke modell mini. Den sistnämnda verkar vara någon sorts skolmodell, och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det. Den verkar i alla fall sjukt mycket mer lättspelad, och dessutom finns det en begagnad nere i Malmö för 3000 kr, nypris är typ 7000. Och jag vill gärna komma undan så billigt som möjligt, eftersom mina stackars föräldrar snart kommer att få betala halva min hyra. Dessutom tror jag att jag måste köpa en elgitarr också.
Jaja, i vilket fall så hade jag lite saker som jag vill gnälla på. På filmkvällen så rotade David fram en Metro och visade en helt vansinnig artikel. Något ljushuvud till professor hade kommit på att det skulle vara en fantastiskt bra idé att halvera sommarlovet. Smart va!? Hans argument var:
-Många ungdomar har inget att göra under sommarmånaderna, ofta på grund av dålig ekonomi och arbetande föräldrar.
- Idag kommer man ut i arbetslivet väldigt sent. Genom att förkorta sommarlovet skulle man kunna förkorta hela grundskoletiden med ett år, och få ut ungdomarna i arbetslivet snabbare, så att de ger skatteintäkter.
- Studierna blir mer fokuserade.
Hm, tillåt mig att småle. Den här professorn har uppenbarligen fått hemundervisning. Mina motargument:
- i stället för att lösa problemet med uttråkade ungdomar genom att släpa tillbaka dem in i skolan, vore det inte bättre att satsa pengar på typ fritidsgårdar, events och saker att göra i allmänhet. Det skulle även kunna bidra till att minska alkoholdrickande och gatuvåld bland annat; att ge oss ungdomar något att göra och engagera oss i under somrarna.
- Professorns argument om arbetslivet är ju så genomskinligt så det finns inte. Det är uppenbart att grundidén är att barn kostar pengar. se till att de börjar jobba så fort som möjligt, så kostar de inte lika mycket pengar. Vi ses bara som brickor i spelet, inte som individer som behöver utvecklas i egen takt. Dessutom, hur löser vi arbetslöshetsfrågan om det kommer mer arbetskraft snabbare? Det finns ju inte jobb till alla nu ens! Människor kostar ju pengar när de är gamla också, förresten. Hur tycker vår käre professor att vi ska lösa det? Höj pensionsåldern till 90? Inför jaktsäsong på gamlingar för att hålla beståndet i schack?
Och att förkorta grundskoletiden ett år är helt vansinnigt. Jag tillhör ju en av de lyckliga som vetat redan från början vad jag vill syssla med, men majoriteten vet inte det. Många tycker att det är för tidigt att bestämma dig i nian vad du vill syssla med i resten av ditt liv. Föreställ dig då att behöva göra det i motsvarande åttan! Okej, man skulle kunna inför typ ett "allmänt år" på gymnasiet, men exakt vilken skillnad skulle det vara mot att gå i nian?
- Studierna blir mer fokuserade; hahaha! Skoltröttheten kommer att öka drastiskt, det är vad som kommer hända. Borde man inte jobba på att fokusera studierna mer under de lektionstimmar vi redan har? För det går att göra om man får resurser och bra pedagoger. Höj statusen på läraryrket och se till att utvärdera lärarnas arbete då och då. Förnya studieplanen och försök lära ut på ett sätt som faktiskt tilltalar eleverna! Inför livskunskap som ämne! Bara några förslag. Folk känner sig ju stressade av skolarbetet redan nu, många halkar efter och får sedan inte den hjälp de behöver. Om det dessutom införs fler nationella prov på allt detta så kommer den psykiatriska ungdomsvården behöva byggas ut enormt. Och var finns pengarna till det?
Okej, färdiggnällt om den enfaldige professorn och hans sinnessjuka förslag. Nu vidare till lite annat gnäll, som också hör till sommarlovet på ett sätt: skolavslutningarna. På min förra skola, där min lillebror nu går, har det börjat en ny rektor. Denne nya rektor har på eget bevåg bestämt att skolavslutningen inte längre ska hållas i kyrkan, utan i aulan. Det var mycket dumt bestämt, tyckte resten av skolan. Hans argument är att 1) kyrkan är för liten; man kan inte knô in hur mycket folk som helst, tänk om det händer en olycka? 2) man ska inte pracka på någon en religion.
Så nu går namnlistor runt på Horndal, typ hela skolan har skrivit på. Alla utom rektorn vill ha avslutningen i kyrkan, som vanligt.
Jag förstår ju honom på ett sätt; som t.ex. muslim kanske det känns fel att gå in och ha avslutning i en kristen kyrka med präst och allt, jag vet inte? Horndal är ju ganska invandrartätt, men en tjej har tydligen pratat med en del av invandrarbarnen, och de sa att kyrkan var helt okej. Så varför bråka? Man behöver ju inte ens ha en präst! I det här fallet är kyrkan bara en lokal med lite finare akustik och högtidligare stämning än den tuggumminedsölade aulan. Horndals kyrka är dessutom inte en sån här typisk marmorkyrka med imponerande altarskåp och sånt; det är en tegelkyrka med en trästaty av Jesus längst fram. Vi kan ju låtsas att den föreställer rektorn? Så det verkar som om det bara är han som har problem med det här. I alla fall, har namninsamlingarna ingen effekt så ska de tydligen sätta in tyngre artilleri, typ demonstrationer och strejker och sånt. Det känns faktiskt härligt med lite upprorsanda i Horndal för en gångs skull. Det kanske äntligen börjar hända något här?
På 70-talet var det typ någon form av folkrörelse här också, vad de kämpade för vet jag inte riktigt, men jag tror att det hade något med bruket att göra. I vilket fall så satte de upp en teater, som vad jag förstår ska ha fått rikstäckande uppmärksamhet. Jag hittade LPn med låtarna från den för ett tag sen; bland annat så sjöng min gamla matte- och biologilärare en skojig liten låt där; Spegelduett. Man skulle ha levt på 70-talet!
DAGENS DUMMASTE: Alla dessa frågor i modetidningar av typen: "jag har en jättefin grå klänning som jag verkligen gillar, jag undrar om jag kan använda den i vår?"
Svar: Det enda du behöver göra är att dra den över huvudet, stoppa i armarna i ärmhålen samt dra upp dragkedjan/knäppa kanpparna. Fysiskt sett: inte svårt alls. Vad är det för jävla fråga??? Har man nåt man gillar är det väl självklart att man ska navända det! Det är så sorgligt att folk lägger undan sina kläder bara för att någon snubbe i Paris har sagt att det inte är inne just nu. Vem bryr sig? Att följa sånt där mode slaviskt är bara att bidra med ännu mer pengar till en miljardindustri som tar allting själva och låter barn i Kina sy skiten för fem kronor om dagen. Våga vägra mode, köp sånt du tycker är snyggt. Försök handla etiskt: second hand, rättvisemärkt, whatever. Jag blir så trött på sådana som byter klädstil hela tiden och säger "jag bryr mig inte om vad som är moderiktigt, jag köper sådant jag tycker är snyggt!" Konstigt då att alla plötsligt, precis samtidigt, får för sig att t.ex. hög midja är snyggt? Hur kan alla ändra sin åsikt precis samtidigt och sedan påstå att de inte påverkas av modets svängningar?
En annan dum grej: det är skitsvårt att hitta snygga, ekologiska och rättvisemärkta kläder! Det som säljs är ju bara fula, naturfärgade tunikor och konstiga shorts. Varför satsar de inte på att göra alla baskläder, typ munkjackor, t-shirts och jeans i ekologisk och rättvisemärkt bomull istället? Då tilltalar de ju alla! Då blir man "tvungen" att köpa basplaggen av det tyget i stället.
Hm, jag tror att jag har fått ur mig allt just nu. Nu känner jag mig verkligen helt urlakad i alla fall, tror att jag ska gå ner och glo lite på TV.
Kan bara inte sluta tänka på hur gulliga alla mina musiklärare är mot mig just nu! Tack!
Kram!
/Linnéa
En Videokamera Från 1700-talet och En Kupp
Idag hade musikskolan sin årliga vårkonsert. Har inte tänkt så mycket på den förut, men nu när jag insett att denna kanske blir min sista så känns allt mycket större. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva... I alla fall så gick det bra. Jag spelade med rocktåget (blåsorkestern, fick noterna precis när vi skulle upp), sjöng med kören (spelade flöjt på Scarborough Fair, det gick bra) och sjöng en duett med Leo; All I ask of you. Pappa skulle filma den, men eftersom vår vhs-kamera är en raritet från sent 1700-tal, så lade såklart batteriet av i mitten. Synd, för det är där den finaste delen av låten kommer... Duetten i sig gick i alla fall bra.
Ett inslag i vårkonserten var stipendieutdelning; musikskolans stipendie, som man bara kan få när man går i trean. Men så, när alla hade fått sina blommor och kuvert, så hoppade Krister (min flöjtlärare sedan trean) upp på scenen och tog mikrofonen.
"Det här är en liten kupp. Kan Linnéa Nygren komma upp på scenen?"
Då var det nära att jag började gråta. Tack, tack, TACK, Krister! Så jag kom upp och han berättade för alla att jag kommit in på konservatoriet och skulle flytta till hösten, och att jag tyvärr inte kunde få stipendiet eftersom jag inte går i trean, men att jag skulle få något annat i stället. Och så fick jag blommor och ett paket. Yay! Paketet visade sig sedan innehålla en röd tårtspade, formad som en sån där skotte-hund (den där i Aristocats, ni vet?). Den kommer självklart att få hedersplats i mitt nya kök. Jag tror att den heter Bosse, förresten.
Ja, så var det ju filmkvällen då. Det blev en lyckad tillställning. Vi såg på Meet the Spartans, Cloverfield (jag ska aldrig mer sätta min fot i en stad. Jag ska bo i en kamouflerad moss-koja i skogen) och Shrek den tredje, samt föråt oss på chips och andra nyttigheter. Vi spelade även kubb, killarna mot tjejerna, vilket gick sådär. Pojkarna vann, men vi fick extrapoäng, för jag lyckades, genom att kasta en pinne, ha av en av kantpinnarna! Det blev ett fint snitt som vilken florist som helst skulle ha varit stolt över. Vi spelade bara en omgång, sen tröttnade vi och gick in. Som utlovats följer här nu ett antal citat av humoristisk karaktär, samtliga yttrade igår kväll.
"...men ta fjärrisen då!"
"Fjärrisen? Det låter grymt 90-tal!"
"Vad ska man säga då?"
"Fjärrkontrollen!"
- David (1,3) ropar ut order som jag (2,4) inte kan låta bli att hacka på.
"Kan du sätta på bakhögtalarna?"
-Mer David. Fri tolkning.
"Gå i krig mot persiennerna..."
"...och ni kommer att dö!"
Johan (1) och David (2) ändrar repliker i Meet the Spartans. Persier och persienner verkade dock bjuda på likvärdigt motstånd, så spartanerna vann. Tror jag, jag minns inte riktigt...
"Han röck ju bort naveln!"
-Emil när kung Xerxes rycker bort en piercing så att hela bröstvårtan åker med.
"Vi tar Brooklynbron!"
"Visst, en bro. DÅLIG IDÈ!"
"Men de är ju på en ö! Hur ska de ta sig därifrån annars?"
"De ska gräva en tunnel under kanalen med små skedar, såklart!"
-Människor i filmen Cloverfield (1) ska fly från ett monster som havererar Manhattan genom att springa över en bro. Detta anser jag (2,4) vara en mycket korkad idé, och lyckas leverera ett oslagbart alternativ då Johan ställer sig frågande till hur de i sådana fall skulle kunna ta sig iväg från en ö istället.
"Men, i LotR, han som *väääs*"
"Honmonstret?"
"Balrogen?"
"Voldemort?"
"Men det är ju Harry Potter, pucko!"
"Men han... vad heter han?"
- C. vill säga Gollum men kommer inte på namnet, vi andra gissar tappert.
"De är tagna av civilister!"
"De är tagna av militären!"
"De är tagna av cellister!"
-Emil (1) menar fel, David (2) rättar och jag (3) tycker att Emils var roligare.
"Danstjejer-moment!"
-David om såna där ställen i filmer då alla danstjejer i klassen skulle lägga huvudet på sned och säga "ååååh!"
"Jag ska bara sätta på trädgårdsdammen."
"Åh, nu kommer den!"
-David (1) ska göra något med trädgårdsdammen, och Johan (2) blir förtjust när den börjar spruta vatten.
"Aj fan vad varmt!"
"Brukar vara så med värmeljus..."
-David (1) bränner sig och jag (2) påpekar.
Så, det var det. Nu ska jag sätta mig framför TVn och knapra ostriskakor och vara allmänt deppig. Jag blir sån efter konserter... Och i morgon bär det av till Falun för en titt på skolan och på en eventuell framtida bostad.
Ciao!
Ett inslag i vårkonserten var stipendieutdelning; musikskolans stipendie, som man bara kan få när man går i trean. Men så, när alla hade fått sina blommor och kuvert, så hoppade Krister (min flöjtlärare sedan trean) upp på scenen och tog mikrofonen.
"Det här är en liten kupp. Kan Linnéa Nygren komma upp på scenen?"
Då var det nära att jag började gråta. Tack, tack, TACK, Krister! Så jag kom upp och han berättade för alla att jag kommit in på konservatoriet och skulle flytta till hösten, och att jag tyvärr inte kunde få stipendiet eftersom jag inte går i trean, men att jag skulle få något annat i stället. Och så fick jag blommor och ett paket. Yay! Paketet visade sig sedan innehålla en röd tårtspade, formad som en sån där skotte-hund (den där i Aristocats, ni vet?). Den kommer självklart att få hedersplats i mitt nya kök. Jag tror att den heter Bosse, förresten.
Ja, så var det ju filmkvällen då. Det blev en lyckad tillställning. Vi såg på Meet the Spartans, Cloverfield (jag ska aldrig mer sätta min fot i en stad. Jag ska bo i en kamouflerad moss-koja i skogen) och Shrek den tredje, samt föråt oss på chips och andra nyttigheter. Vi spelade även kubb, killarna mot tjejerna, vilket gick sådär. Pojkarna vann, men vi fick extrapoäng, för jag lyckades, genom att kasta en pinne, ha av en av kantpinnarna! Det blev ett fint snitt som vilken florist som helst skulle ha varit stolt över. Vi spelade bara en omgång, sen tröttnade vi och gick in. Som utlovats följer här nu ett antal citat av humoristisk karaktär, samtliga yttrade igår kväll.
"...men ta fjärrisen då!"
"Fjärrisen? Det låter grymt 90-tal!"
"Vad ska man säga då?"
"Fjärrkontrollen!"
- David (1,3) ropar ut order som jag (2,4) inte kan låta bli att hacka på.
"Kan du sätta på bakhögtalarna?"
-Mer David. Fri tolkning.
"Gå i krig mot persiennerna..."
"...och ni kommer att dö!"
Johan (1) och David (2) ändrar repliker i Meet the Spartans. Persier och persienner verkade dock bjuda på likvärdigt motstånd, så spartanerna vann. Tror jag, jag minns inte riktigt...
"Han röck ju bort naveln!"
-Emil när kung Xerxes rycker bort en piercing så att hela bröstvårtan åker med.
"Vi tar Brooklynbron!"
"Visst, en bro. DÅLIG IDÈ!"
"Men de är ju på en ö! Hur ska de ta sig därifrån annars?"
"De ska gräva en tunnel under kanalen med små skedar, såklart!"
-Människor i filmen Cloverfield (1) ska fly från ett monster som havererar Manhattan genom att springa över en bro. Detta anser jag (2,4) vara en mycket korkad idé, och lyckas leverera ett oslagbart alternativ då Johan ställer sig frågande till hur de i sådana fall skulle kunna ta sig iväg från en ö istället.
"Men, i LotR, han som *väääs*"
"Honmonstret?"
"Balrogen?"
"Voldemort?"
"Men det är ju Harry Potter, pucko!"
"Men han... vad heter han?"
- C. vill säga Gollum men kommer inte på namnet, vi andra gissar tappert.
"De är tagna av civilister!"
"De är tagna av militären!"
"De är tagna av cellister!"
-Emil (1) menar fel, David (2) rättar och jag (3) tycker att Emils var roligare.
"Danstjejer-moment!"
-David om såna där ställen i filmer då alla danstjejer i klassen skulle lägga huvudet på sned och säga "ååååh!"
"Jag ska bara sätta på trädgårdsdammen."
"Åh, nu kommer den!"
-David (1) ska göra något med trädgårdsdammen, och Johan (2) blir förtjust när den börjar spruta vatten.
"Aj fan vad varmt!"
"Brukar vara så med värmeljus..."
-David (1) bränner sig och jag (2) påpekar.
Så, det var det. Nu ska jag sätta mig framför TVn och knapra ostriskakor och vara allmänt deppig. Jag blir sån efter konserter... Och i morgon bär det av till Falun för en titt på skolan och på en eventuell framtida bostad.
Ciao!
Lektionsfritt och Radio Telecaster
Idag har vi egentligen fyra lektioner: I-val (foto), Musik, Matte och Idrott. Men matten var inställd för Ulla skulle bort, och David charmade Monica så att hon ställde in gympalektionen. Han sa att han drömt om henne, och att hon satt upp honom överst på sin lista över favoritelever. David är hänsynslös när det kommer till att flirta med lärare.
Då var det alltså bara foto och musik kvar. På fotot brände jag över några bilder på en skiva. Sedan hade jag inget mer att göra och gick. Musiken på fredagar är en ganska slapp historia: vi har fri spelning hela dagen. Det var bara den lilla detaljen att Emil (trummis) hade åkt hem, så vi kunde inte göra någonting. det kändes faktiskt ganska meningslöst att ha åkt till skolan över huvud taget.
Blev dock lite gladare när vi plötsligt upptäckte att någon pratade i förstärkaren till en av gitarrerna. Vi höjde volymen och gick runt i rummet med gitarren för att hitta bästa mottagningen. Det visade sig att vi stod och tjuvlyssnade på ett lärarkollegium (förmodligen genom hörselslingan). Blev lite besvikna, vi hade hoppats på polisradion eller något annat coolt. Lärarkollegiumet var väldigt tråkigt, bara en massa tjafs om papper och fotograferingar. Inga som helst planer på att kapa skolans bankkonto eller spränga den i luften eller så. Fast om vi någon gång skulle misstänka att lärarna har nåt fuffens för sig, då vet vi vilken frekvens vi ska ratta in! So watch out!
I kväll är det filmkväll hemma hos David. Vi ska efter bästa förmåga tillaga tacos, sedan ska vi intaga rätten framför TV:n och någon lämplig film. Ska bli skitkul, ska ta med ett block och skriva upp allt konstigt folk säger. Det lär bli en del citat i morgon. Apropå citat så kom jag på att jag har några gamla klassiker som ännu inte spridits i etern. Här kommer de!
"Här kommer jag som en sittande missil och flyger in i armens håla"
-Gissa vem? David, såklart. Denna klassiker kom till i trappan utanför sal tre i nian.
"Kvastmoppar"
-David pratar Harry Potter
"Jag vill inte lägga dasken i såsen!"
-David vill inte lägga gaffeln i såsen.
"Trötta humoristers riksförbund"
-jag angående "dasken i såsen"
"Aj! Mitt rövben! Jag menar revben!"
-David har ont någonstans men kan inte bestämma sig för var.
"Latinska"
-Jag behöver inte ens skriva vem som yttrade detta...
"*namn på lärare*... Hennes huvud vill jag spika upp på en pinne!"
-Maria ger utlopp för sina mörka sidor.
"Men hur kan ni låta de jävlarna stå här och hjärntvätta oss?!"
"Ja, man kan ju undra... De har tagit ett bort av oss också..."
"Nä nu jävlar, det var droppen. De inte bara hjärntvättar oss, nu snor de våra bord också!!!"
-Maria (1) är arg på att MUF står ute i hallen och värvar medlemmar och sprider sina tvivelaktiga läror. Försynt lärare (2) nämner att de snott ett bort från bilden, och då är måttet rågat för mig (3).
I morgon är det vårkonsert med Musikskolan. Ska bli lite sorgligt med tanke på att jag slutar där snart, men jag får i alla fall göra en hel del: Jag ska sjunga med kören, spela flöjt till en körlåt, sjunga en duett (All I ask of you) och kanske spela med blåsorkestern. Så det känns i alla fall som ett värdigt avslut. Nä, usch så ledsamt det där lät. Typ som om jag ska dö snart eller nåt...
Aja, nu ska jag iväg på filmkväll. Rapport kommer.
Då var det alltså bara foto och musik kvar. På fotot brände jag över några bilder på en skiva. Sedan hade jag inget mer att göra och gick. Musiken på fredagar är en ganska slapp historia: vi har fri spelning hela dagen. Det var bara den lilla detaljen att Emil (trummis) hade åkt hem, så vi kunde inte göra någonting. det kändes faktiskt ganska meningslöst att ha åkt till skolan över huvud taget.
Blev dock lite gladare när vi plötsligt upptäckte att någon pratade i förstärkaren till en av gitarrerna. Vi höjde volymen och gick runt i rummet med gitarren för att hitta bästa mottagningen. Det visade sig att vi stod och tjuvlyssnade på ett lärarkollegium (förmodligen genom hörselslingan). Blev lite besvikna, vi hade hoppats på polisradion eller något annat coolt. Lärarkollegiumet var väldigt tråkigt, bara en massa tjafs om papper och fotograferingar. Inga som helst planer på att kapa skolans bankkonto eller spränga den i luften eller så. Fast om vi någon gång skulle misstänka att lärarna har nåt fuffens för sig, då vet vi vilken frekvens vi ska ratta in! So watch out!
I kväll är det filmkväll hemma hos David. Vi ska efter bästa förmåga tillaga tacos, sedan ska vi intaga rätten framför TV:n och någon lämplig film. Ska bli skitkul, ska ta med ett block och skriva upp allt konstigt folk säger. Det lär bli en del citat i morgon. Apropå citat så kom jag på att jag har några gamla klassiker som ännu inte spridits i etern. Här kommer de!
"Här kommer jag som en sittande missil och flyger in i armens håla"
-Gissa vem? David, såklart. Denna klassiker kom till i trappan utanför sal tre i nian.
"Kvastmoppar"
-David pratar Harry Potter
"Jag vill inte lägga dasken i såsen!"
-David vill inte lägga gaffeln i såsen.
"Trötta humoristers riksförbund"
-jag angående "dasken i såsen"
"Aj! Mitt rövben! Jag menar revben!"
-David har ont någonstans men kan inte bestämma sig för var.
"Latinska"
-Jag behöver inte ens skriva vem som yttrade detta...
"*namn på lärare*... Hennes huvud vill jag spika upp på en pinne!"
-Maria ger utlopp för sina mörka sidor.
"Men hur kan ni låta de jävlarna stå här och hjärntvätta oss?!"
"Ja, man kan ju undra... De har tagit ett bort av oss också..."
"Nä nu jävlar, det var droppen. De inte bara hjärntvättar oss, nu snor de våra bord också!!!"
-Maria (1) är arg på att MUF står ute i hallen och värvar medlemmar och sprider sina tvivelaktiga läror. Försynt lärare (2) nämner att de snott ett bort från bilden, och då är måttet rågat för mig (3).
I morgon är det vårkonsert med Musikskolan. Ska bli lite sorgligt med tanke på att jag slutar där snart, men jag får i alla fall göra en hel del: Jag ska sjunga med kören, spela flöjt till en körlåt, sjunga en duett (All I ask of you) och kanske spela med blåsorkestern. Så det känns i alla fall som ett värdigt avslut. Nä, usch så ledsamt det där lät. Typ som om jag ska dö snart eller nåt...
Aja, nu ska jag iväg på filmkväll. Rapport kommer.
BÖRJA NERIFRÅN!
Okej, det här blev krångligt... Börja nerifrån på ämnet "Gamla Inlägg..." om du vill ha dem i kronologisk ordning. Bloggade ju på okej.se förut och det blev konstigt när jag kopierade över...
Citat I Ljusa Stunder och Avlönad Tantförolämpning
(2008-05-13)
Sjöng på sopplunch i dag i församlingshemmet tillsammans med Sebastian. 500 spänn var betalningen, samt 500 för en tidigare gång. Hehe! Vi spelade en mix av sommarsånger och Beatles, och jag hade plockat fram världens bästa sommarsång: vals om sommaren. Den går som följer:
Nu är den förbannade sommarn här
en obeskrivlig plåga
svettig och dammig och sur och tvär
torteras jag av sol
Hur sommarn kan vara så populär
det är för mig en fråga
jag pustar och flåsar med stort besvär
bland sippor och viol
Fan vad jag plågas och lider
huden är rödbränd och svider
svedan är värst bak på ryggen
när solen går bort kommer myggen
om dagarna får jag visiter
av småkryp som stinger och biter
spyflugor humlor och bromsar och myror och getingar
törsten är olidlig ölet ljumt
och maten står och surnar
sommarn som skalderna jämt berömt
får gärna bli till höst
blekfeta kärringar på var strand
blir gnälliga och sura
på ungar som bråkar och kastar sand
och spiller saft och glass
vi badar i avloppsbrunt vatten
får maskrosor uti rabatten
luften den stinker av tjära
vad mer kan Karl Anton begära
om jag ligger i solen och lurar
väcks jag av åska och skurar
drömmen vi drömde om sommarn i vintras
var allt för falsk
Härlig va? Speciellt delen om de blekfeta tanterna, just med tanke på att 80% av hela publiken var just tanter. Vi bytte ut det mot blekfeta människor, men jag höll på att garva hela tiden för jag satt ju bara och tänkte på tanterna hela tiden.
För övrigt så har vi upptäckt att David egentligen är en vandrande citatmaskin. Här kommer några av Davids Bästa från de senaste dagarna:
"Kreissit weischen!"
(Ska försöka säga krissituation med engelsk brytning)
"Jag ska bli sån där mjölkplast"
(exakt vad han menade med det kommer jag faktiskt inte ihåg)
"Akromtaft!"
(atomkraft)
"Skavat med äl"
(stavat med Ä... angående om huruvida mannen, myten Pär stavar sitt namn med e eller ä)
David är en mycket underhållande person. Jag har skrivit ned en massa konstiga sägningar på insidan av mitt femämnesblock, men det ligger i skolan nu.
I morgon är det skoljoggen... tillåt mig att spy! Jag trodde att man blev av med skiten när man gick ut grundskolan, men nehe då! Undrar egentligen vad som är vitsen med skoljoggen. De som tränar någonting gör det ju redan. De som inte tränar känner sig ju knappast sporrade att börja göra det efter att ha blivit utsläpade i skogen i regn, fem plusgrader och skoskav. Skoljoggen har varit en mycket effektiv grogrund för mitt genuina hat gentemot jogging. "Men man kan ju vinna fina priser!" säger gympalärarna... jo tjena! De vet previs lika bra som vi att de sex priser som finns kommer att vinnas av folk från skollagen. Vi vanliga gympaateister har inte en chans på dem. Vi planerar i vilket fall att ta med oss matsäck och en filt och sätta oss i spåret och betrakta alla stackars joggare. Ska bli mysigt!
Sjöng på sopplunch i dag i församlingshemmet tillsammans med Sebastian. 500 spänn var betalningen, samt 500 för en tidigare gång. Hehe! Vi spelade en mix av sommarsånger och Beatles, och jag hade plockat fram världens bästa sommarsång: vals om sommaren. Den går som följer:
Nu är den förbannade sommarn här
en obeskrivlig plåga
svettig och dammig och sur och tvär
torteras jag av sol
Hur sommarn kan vara så populär
det är för mig en fråga
jag pustar och flåsar med stort besvär
bland sippor och viol
Fan vad jag plågas och lider
huden är rödbränd och svider
svedan är värst bak på ryggen
när solen går bort kommer myggen
om dagarna får jag visiter
av småkryp som stinger och biter
spyflugor humlor och bromsar och myror och getingar
törsten är olidlig ölet ljumt
och maten står och surnar
sommarn som skalderna jämt berömt
får gärna bli till höst
blekfeta kärringar på var strand
blir gnälliga och sura
på ungar som bråkar och kastar sand
och spiller saft och glass
vi badar i avloppsbrunt vatten
får maskrosor uti rabatten
luften den stinker av tjära
vad mer kan Karl Anton begära
om jag ligger i solen och lurar
väcks jag av åska och skurar
drömmen vi drömde om sommarn i vintras
var allt för falsk
Härlig va? Speciellt delen om de blekfeta tanterna, just med tanke på att 80% av hela publiken var just tanter. Vi bytte ut det mot blekfeta människor, men jag höll på att garva hela tiden för jag satt ju bara och tänkte på tanterna hela tiden.
För övrigt så har vi upptäckt att David egentligen är en vandrande citatmaskin. Här kommer några av Davids Bästa från de senaste dagarna:
"Kreissit weischen!"
(Ska försöka säga krissituation med engelsk brytning)
"Jag ska bli sån där mjölkplast"
(exakt vad han menade med det kommer jag faktiskt inte ihåg)
"Akromtaft!"
(atomkraft)
"Skavat med äl"
(stavat med Ä... angående om huruvida mannen, myten Pär stavar sitt namn med e eller ä)
David är en mycket underhållande person. Jag har skrivit ned en massa konstiga sägningar på insidan av mitt femämnesblock, men det ligger i skolan nu.
I morgon är det skoljoggen... tillåt mig att spy! Jag trodde att man blev av med skiten när man gick ut grundskolan, men nehe då! Undrar egentligen vad som är vitsen med skoljoggen. De som tränar någonting gör det ju redan. De som inte tränar känner sig ju knappast sporrade att börja göra det efter att ha blivit utsläpade i skogen i regn, fem plusgrader och skoskav. Skoljoggen har varit en mycket effektiv grogrund för mitt genuina hat gentemot jogging. "Men man kan ju vinna fina priser!" säger gympalärarna... jo tjena! De vet previs lika bra som vi att de sex priser som finns kommer att vinnas av folk från skollagen. Vi vanliga gympaateister har inte en chans på dem. Vi planerar i vilket fall att ta med oss matsäck och en filt och sätta oss i spåret och betrakta alla stackars joggare. Ska bli mysigt!
Hypokondri och Språkfel
(2008-04-28)
Suck, det är nåt fel på min röst. Tror jag. det är det mest irriterande av allt: jag bara tror att det är det. Antingen så är jag otroligt lyhörd för min kropps signaler (bra) eller så är jag bara hypokondriker (mindre bra). Men jag vågar inte chansa: tänk om det skulle vara något? Och så sjunger jag i alla fall och sen kan jag inte vara med på någon av spelningarna i vår... Det vore katastrof. Verkligen katastrof!
Idag har inget roligt hänt, blablabla, vi sjöng majsånger i matsalen igen och alla kände sig totalt utskämda (eller bortskämda, som David envisades med att kalla det. Hur är det med svenska språket egentligen?).
Har absolut inget kul att skriva om...
Äh, får avsluta detta misslyckade försök till blogginlägg medan jag fortfarande har någon form av stolthet kvar.
Suck, det är nåt fel på min röst. Tror jag. det är det mest irriterande av allt: jag bara tror att det är det. Antingen så är jag otroligt lyhörd för min kropps signaler (bra) eller så är jag bara hypokondriker (mindre bra). Men jag vågar inte chansa: tänk om det skulle vara något? Och så sjunger jag i alla fall och sen kan jag inte vara med på någon av spelningarna i vår... Det vore katastrof. Verkligen katastrof!
Idag har inget roligt hänt, blablabla, vi sjöng majsånger i matsalen igen och alla kände sig totalt utskämda (eller bortskämda, som David envisades med att kalla det. Hur är det med svenska språket egentligen?).
Har absolut inget kul att skriva om...
Äh, får avsluta detta misslyckade försök till blogginlägg medan jag fortfarande har någon form av stolthet kvar.
Lördagsfoto och Penseer
(2008-04-26)
Vi har fått en fptpuppgift över helgen att ta kort på temat "lördag". Svårt... ska jag fotografera min obäddade säng, min vackra lördagsoutfit (husvagn chic) eller kattens kvarglömda matrester? För det är min lördag hittills. Okej, och penséerna i bänkgården förstås. Har legat på knä i en timme och plockat bort dåliga blommor, det var grymt tråkigt. Fast jag får ju pengar, typ 64 spänn i timmen. Jag behöver vartenda öre!
I kväll ska vi till Falun och titta på jubileumskonsert, ska bli spännande. Det stod om det i tidningen i morse, och där stötte jag på en väldigt intressant sak, nämligen denna: både Gustaf och CJ i Mando Diao har gått på konservatoriet! Visserligen stod det inte om det var gymnasiet eller eftergymnasiala, eller vilken inriktning, men ändå! Det är tydligen inte helt hopplöst att syssla med rock där. För se hur det har gått för dem... Det har gjort mig ännu säkrare på att jag ska börja. Skönt!
Trumvirvel: jag har börjat göra en gympauppgift!!! Helt otroligt! Man ska sätta i hop ett styrkeprogram själv, och jag har ställt upp följande riktlinjer för mitt.
1. Det ska gå fort.
2. Man ska inte behöva byta om.
3. Man ska inte bli svettig.
4. Det ska gå att göra överallt.
Sen är det bara att hitta på lite. Fast jag känner mig inte speciellt motiverad att göra mer än vad jag redan gjort, d.v.s. svarat på fyra frågor, skrivit upp riktlinjerna samt mitt namn.
Jag och David ska spela på någon vår/hälsomarknad i folkärna om en vecka. Det ska väl bli lite lagom kul sådär, men vi får pengar, och om vi dessutom säljer penséer mellan varven så får vi betalt av mamma också! Vet inte riktigt hur långa set det blir, men vi kommer nog att få användning av hela vår repertoar. Trevligt, trevligt.
Vi har även en spelning med metro på nationalagen i parken för en massa gamlingar. Vi ska köra en av mina låtar!!! Jag tror att det får bli "confessions of a lovestalker", den rockade idag när jag spelade igenom den själv. Inte så smart kanske, med tanke på att jag har lite ont i halsen igen... Men jag kan ju inte låta bli! Fick äntligen tid att se på min efterlängtade och surt förvärvade live-DVD med Sugarplum Fairy, den var så grymt bra! Det äe ett svårt val: rockstjärna eller operasångerska. Jag vet att det låter hysteriskt fel när man säger att man vill bli rockstjärna, men det är ju ett bra samlingsord för begreppet
"jag vill syssla med egenskriven musik av rockkaraktär samt åka till olika platser och spela upp den för folk som tycker om den".
Det låter helt plötsligt mycket mer seriöst, eller hur?
Vi har fått en fptpuppgift över helgen att ta kort på temat "lördag". Svårt... ska jag fotografera min obäddade säng, min vackra lördagsoutfit (husvagn chic) eller kattens kvarglömda matrester? För det är min lördag hittills. Okej, och penséerna i bänkgården förstås. Har legat på knä i en timme och plockat bort dåliga blommor, det var grymt tråkigt. Fast jag får ju pengar, typ 64 spänn i timmen. Jag behöver vartenda öre!
I kväll ska vi till Falun och titta på jubileumskonsert, ska bli spännande. Det stod om det i tidningen i morse, och där stötte jag på en väldigt intressant sak, nämligen denna: både Gustaf och CJ i Mando Diao har gått på konservatoriet! Visserligen stod det inte om det var gymnasiet eller eftergymnasiala, eller vilken inriktning, men ändå! Det är tydligen inte helt hopplöst att syssla med rock där. För se hur det har gått för dem... Det har gjort mig ännu säkrare på att jag ska börja. Skönt!
Trumvirvel: jag har börjat göra en gympauppgift!!! Helt otroligt! Man ska sätta i hop ett styrkeprogram själv, och jag har ställt upp följande riktlinjer för mitt.
1. Det ska gå fort.
2. Man ska inte behöva byta om.
3. Man ska inte bli svettig.
4. Det ska gå att göra överallt.
Sen är det bara att hitta på lite. Fast jag känner mig inte speciellt motiverad att göra mer än vad jag redan gjort, d.v.s. svarat på fyra frågor, skrivit upp riktlinjerna samt mitt namn.
Jag och David ska spela på någon vår/hälsomarknad i folkärna om en vecka. Det ska väl bli lite lagom kul sådär, men vi får pengar, och om vi dessutom säljer penséer mellan varven så får vi betalt av mamma också! Vet inte riktigt hur långa set det blir, men vi kommer nog att få användning av hela vår repertoar. Trevligt, trevligt.
Vi har även en spelning med metro på nationalagen i parken för en massa gamlingar. Vi ska köra en av mina låtar!!! Jag tror att det får bli "confessions of a lovestalker", den rockade idag när jag spelade igenom den själv. Inte så smart kanske, med tanke på att jag har lite ont i halsen igen... Men jag kan ju inte låta bli! Fick äntligen tid att se på min efterlängtade och surt förvärvade live-DVD med Sugarplum Fairy, den var så grymt bra! Det äe ett svårt val: rockstjärna eller operasångerska. Jag vet att det låter hysteriskt fel när man säger att man vill bli rockstjärna, men det är ju ett bra samlingsord för begreppet
"jag vill syssla med egenskriven musik av rockkaraktär samt åka till olika platser och spela upp den för folk som tycker om den".
Det låter helt plötsligt mycket mer seriöst, eller hur?
Grammatikterror och Sköna Maj
(2008-04-23)
Okej, brevet är postat. jag är nu elev på musikkonservatoriet i falun. Tills vidare, i alla fall. Jag ska ringa dit i morgon och prata, och kanske få numret till någon av sångeleverna som går där nu. Jag har resonerat som så att det är enklare att tacka ja nu, och sedan tacka nej om det skulle vara så, än att tacka nej nu och sedan upptäcka att jag nog skulle ha velat gå där i alla fall. Pratade långt samtal med min sånglärare i dag, det känns bättre nu; hon säger att hon står bakom mig till hundratio procent vad jag än väljer. Och trots att jag bara haft henne i ett år så kommer hon alltid att vara min första sånglärare och guru. Så det så.
För övrigt så knallar det och går. I morgon är det solistafton i pingstkyrkan, jag ska spela några mystiska duetter med min spellärare, och så ska jag ut och käka (förmodligen pizza) med David. Räkna med rapport om konstiga citat.
Igår och idag har vi övat vårsånger i skolan. Det är grymt underhållande att se killarna i klassen haspla ur sig strofer om diverse vårfåglar, ljumma vindar och sköna Maj. Fast det låter faktiskt rätt bra; de flesta kan ju sjunga! men de är tydligen för fega för att sjunga solo... Jag, Maria och Heather får klara oss bäst vi vill, men det funkar. Tog Sköna Maj helt avista igår, med en altstämma till. Lärde mig Uti Vårsolens Sken på en kvart. Och vem kan inte Vintern Rasat? Pers beskrivning av denna typ av sånger var "sånger som ofta framförs av män och kvinnor i övre medelåldern vid någon form av majbrasetillställning. Fast i regel så hör man aldrig vad de sjunger; man ser bara på körledaren när de börjar och slutar". (Jag kommer faktiskt att sakna den trötte, men ändå älskvärde, Per). Det roliga är att jag vid flera tillfällen blivit uppraggad på plats av just dessa sångare i övre medelåldern för att vara med och förstärka sopranstämman. Oftast har jag aldrig hört låtarna förut, och oftast går det bra. Men det är väl kanske inte speciellt creddigt att stå och yla om lärkor och furor och grejer på någon provisorisk scen tillsammans med PRO. men det är säkert musikaliskt utvecklande, så jag klagar inte.
"Hela Sverige var svart-vitt förutom Skåne, för dom hade potatis"
Logiskt resonemang a'la David. Såklart.
Är för övrigt lite irriterad på svenskaundervisningen. Nästa vecka ska vi ha prov i gramatik, men jag förstår helt enkelt inte vitsen med det! Okej, det är väl bra att kunna när man lär sig främmande språk, men det handlar väl oftast om det mest elementära. Om någon kommer till mg och säger att man inte kan ha två supinumformer efter varandra kommer jag bara gapa som en fågelholk. Fick ett exempel av min svenskalärare som lät helt sjukt, det hördes ju direkt att man inte kan skriva så. jag tror att det var "haft gjort" efter varandra. men hallå? Det hörs ju hur dumt det låter! Samma sak när hon kände sig tvingad att gå igenom när man skulle använda "de" och "dem". Men det är väl för bövelen självklart att man inte kan skriva "Dem sa att..." eller "jag såg de..." DET HÖRS JU!!!
Vad är supinum förresten? Har för mig at det är ett annat ord för perfekt, ett ord jag förstår, men är inte helt säker. Varför måste de byta namn på allt hela tiden???
Okej, brevet är postat. jag är nu elev på musikkonservatoriet i falun. Tills vidare, i alla fall. Jag ska ringa dit i morgon och prata, och kanske få numret till någon av sångeleverna som går där nu. Jag har resonerat som så att det är enklare att tacka ja nu, och sedan tacka nej om det skulle vara så, än att tacka nej nu och sedan upptäcka att jag nog skulle ha velat gå där i alla fall. Pratade långt samtal med min sånglärare i dag, det känns bättre nu; hon säger att hon står bakom mig till hundratio procent vad jag än väljer. Och trots att jag bara haft henne i ett år så kommer hon alltid att vara min första sånglärare och guru. Så det så.
För övrigt så knallar det och går. I morgon är det solistafton i pingstkyrkan, jag ska spela några mystiska duetter med min spellärare, och så ska jag ut och käka (förmodligen pizza) med David. Räkna med rapport om konstiga citat.
Igår och idag har vi övat vårsånger i skolan. Det är grymt underhållande att se killarna i klassen haspla ur sig strofer om diverse vårfåglar, ljumma vindar och sköna Maj. Fast det låter faktiskt rätt bra; de flesta kan ju sjunga! men de är tydligen för fega för att sjunga solo... Jag, Maria och Heather får klara oss bäst vi vill, men det funkar. Tog Sköna Maj helt avista igår, med en altstämma till. Lärde mig Uti Vårsolens Sken på en kvart. Och vem kan inte Vintern Rasat? Pers beskrivning av denna typ av sånger var "sånger som ofta framförs av män och kvinnor i övre medelåldern vid någon form av majbrasetillställning. Fast i regel så hör man aldrig vad de sjunger; man ser bara på körledaren när de börjar och slutar". (Jag kommer faktiskt att sakna den trötte, men ändå älskvärde, Per). Det roliga är att jag vid flera tillfällen blivit uppraggad på plats av just dessa sångare i övre medelåldern för att vara med och förstärka sopranstämman. Oftast har jag aldrig hört låtarna förut, och oftast går det bra. Men det är väl kanske inte speciellt creddigt att stå och yla om lärkor och furor och grejer på någon provisorisk scen tillsammans med PRO. men det är säkert musikaliskt utvecklande, så jag klagar inte.
"Hela Sverige var svart-vitt förutom Skåne, för dom hade potatis"
Logiskt resonemang a'la David. Såklart.
Är för övrigt lite irriterad på svenskaundervisningen. Nästa vecka ska vi ha prov i gramatik, men jag förstår helt enkelt inte vitsen med det! Okej, det är väl bra att kunna när man lär sig främmande språk, men det handlar väl oftast om det mest elementära. Om någon kommer till mg och säger att man inte kan ha två supinumformer efter varandra kommer jag bara gapa som en fågelholk. Fick ett exempel av min svenskalärare som lät helt sjukt, det hördes ju direkt att man inte kan skriva så. jag tror att det var "haft gjort" efter varandra. men hallå? Det hörs ju hur dumt det låter! Samma sak när hon kände sig tvingad att gå igenom när man skulle använda "de" och "dem". Men det är väl för bövelen självklart att man inte kan skriva "Dem sa att..." eller "jag såg de..." DET HÖRS JU!!!
Vad är supinum förresten? Har för mig at det är ett annat ord för perfekt, ett ord jag förstår, men är inte helt säker. Varför måste de byta namn på allt hela tiden???
Ännu Sämre Humor och Engelskaunderhållning
(2008-04-17)
Har inte skrivit på ett tag nu, men har haft fullt upp. Och, egentligen, vad spelar det för roll? Det är ju ingen som läser i alla fall... Har inte kommit ett steg närmare hur jag ska göra med skolan, tror jag, kanske ska dit och kolla på måndag. Hjälp...
Idag på bussen på väg hem från skolan tog David återigen fram sin fruktade 865 (eller nåt) roliga historier. Bestämde mig för att i alla fall försöka lyssna, det skulle ju kunna gömma sig sågra godbitar där? Det blev dock en rätt så förvirrad historia: här följer ett axplock av konstigheter.
D: *läser* Jag hörde att Gösta har blivit ännu extremare i sin spårvagnsvägran. Nu vägrar han att ha sparbössa!
Jag & Anna: va?
D: vaddå, vad sa jag?
J: "Spårvagnsvägran". Vad är det för nåt? jag fattar inte.
D: Eh, oj då, det stod vapenvägran.
D: *läser* "Värst vad du ser ut att vara nere då! Är det något som fattas dig?" "Ja; min fru, min revisor och en miljö"
J&A: ???
D: Miljon var det ja...
Ja, hu då.
Dagen har för övrigt varit rätt soft: nationellt prov i engelska på morgonen; uppsatsskrivning, inga problem. Musik, en tur ner till Bullen (vårat stammisfik), data samt Engelska. Under sistnämnda lektionen börjades det med muntliga nationella prov, så typ hela klassen lämnades ensam i klassrummet. Vi ägnade oss åt följande:
- Arbete (några stycken i alla fall)
- Prat
- Ritande av käcka karikatyrer på tavlan
- Vrål ut genom fönstret efter vår mattelärare (vi hade prov för några dagar sedan och alla ville veta hur det gått)
- Utestängning av Bass som obetänksamt klättrat ut genom fönstret
Har inte skrivit på ett tag nu, men har haft fullt upp. Och, egentligen, vad spelar det för roll? Det är ju ingen som läser i alla fall... Har inte kommit ett steg närmare hur jag ska göra med skolan, tror jag, kanske ska dit och kolla på måndag. Hjälp...
Idag på bussen på väg hem från skolan tog David återigen fram sin fruktade 865 (eller nåt) roliga historier. Bestämde mig för att i alla fall försöka lyssna, det skulle ju kunna gömma sig sågra godbitar där? Det blev dock en rätt så förvirrad historia: här följer ett axplock av konstigheter.
D: *läser* Jag hörde att Gösta har blivit ännu extremare i sin spårvagnsvägran. Nu vägrar han att ha sparbössa!
Jag & Anna: va?
D: vaddå, vad sa jag?
J: "Spårvagnsvägran". Vad är det för nåt? jag fattar inte.
D: Eh, oj då, det stod vapenvägran.
D: *läser* "Värst vad du ser ut att vara nere då! Är det något som fattas dig?" "Ja; min fru, min revisor och en miljö"
J&A: ???
D: Miljon var det ja...
Ja, hu då.
Dagen har för övrigt varit rätt soft: nationellt prov i engelska på morgonen; uppsatsskrivning, inga problem. Musik, en tur ner till Bullen (vårat stammisfik), data samt Engelska. Under sistnämnda lektionen börjades det med muntliga nationella prov, så typ hela klassen lämnades ensam i klassrummet. Vi ägnade oss åt följande:
- Arbete (några stycken i alla fall)
- Prat
- Ritande av käcka karikatyrer på tavlan
- Vrål ut genom fönstret efter vår mattelärare (vi hade prov för några dagar sedan och alla ville veta hur det gått)
- Utestängning av Bass som obetänksamt klättrat ut genom fönstret
Minnesförlust och En Blå Soffa
(2008-04-14)
Jag börjar misstänka att jag lider av minnesförlust. Har nämligen noll koll på vad jag pysslade med igår. Har verkligen ingen aning. Jag har något svagt minne av att jag lagade mat, bråkade med lillebror och sjöng fast jag verkligen inte borde... men det känns verkligen som om jag gjorde något mer... Hm, det var nog inget av större intresse i alla fall.
Idag är det frontalattack mot halsen som gäller; jag ska bli frisk, fort, för jag vill kunna vara med på bandrepet i morron, och jag vill åka och hälsa på på konservatoriet. Insåg nyss att jag kanske borde stänga fönstren på övervåningen, där jag sitter nu. Lovade i ett svagt ögonblick att bädda allas sängar... Men vi har ju studiedag, och jag har monumentalt tråkigt. Jag vågar inte sätta på någon musik; då kanske jag börjar sjunga. Jag kan inte öva varken flöjt eller munspel; fick höra av en tjej i orkestern att det tydligen inte ska vara bra att blåsa när man är förkyld. Man kanske skulle ta och sätta sig och glo på sound of music? Fick den i födelsedagspresent, men har inte hunnit kolla på den än. Har sett den en gång tidigare, men bara som värdelös inspelning från Tv4 med reklamavbrott var 20:de minut...
Har pendlat fram och tillbaka vad gäller det här med konservatoriet också; i ena minuten vill jag inget hellre än att åka dit och lära mig en massa kul grejer och träffa en massa nya kompisar, men sedan så kommer jag att tänka på saker i stil med; jag missar musikalen i tvåan, jag kommer aldrig att få musikskolans stipendium (man måste gå i trean för att få det), jag måste sluta i Metro och kommer inte att få ta några fler baslektioner för Kenneth... (Fast man kanske kan lägga baslektionerna på kvällstid, så kan jag åka hem och ha dem? Eller inte...)...
Fast det som irriterar mig allra mest är följande; när vi var i Falun i samband med att jag sökte, så var vi inne på Myrorna en sväng. Där hittade jag världens häftigaste kornblå IKEA-soffa. För 550 spänn!!! Försökte övertala mamma om att det var en jättbra idé att låta dem reservera soffan tills dess att jag fått veta om jag kommit in eller inte. Men nejdå. ångrar det så mycket nu, den var skitfin och jätteskön... i och för sig var det en mystisk fläck på ena dynan, men vaddå? man kan ju lägga en pläd över eller nåt.
jag tror inte att jag vill veta vad fläcken kommer ifrån, förresten...
Jag börjar misstänka att jag lider av minnesförlust. Har nämligen noll koll på vad jag pysslade med igår. Har verkligen ingen aning. Jag har något svagt minne av att jag lagade mat, bråkade med lillebror och sjöng fast jag verkligen inte borde... men det känns verkligen som om jag gjorde något mer... Hm, det var nog inget av större intresse i alla fall.
Idag är det frontalattack mot halsen som gäller; jag ska bli frisk, fort, för jag vill kunna vara med på bandrepet i morron, och jag vill åka och hälsa på på konservatoriet. Insåg nyss att jag kanske borde stänga fönstren på övervåningen, där jag sitter nu. Lovade i ett svagt ögonblick att bädda allas sängar... Men vi har ju studiedag, och jag har monumentalt tråkigt. Jag vågar inte sätta på någon musik; då kanske jag börjar sjunga. Jag kan inte öva varken flöjt eller munspel; fick höra av en tjej i orkestern att det tydligen inte ska vara bra att blåsa när man är förkyld. Man kanske skulle ta och sätta sig och glo på sound of music? Fick den i födelsedagspresent, men har inte hunnit kolla på den än. Har sett den en gång tidigare, men bara som värdelös inspelning från Tv4 med reklamavbrott var 20:de minut...
Har pendlat fram och tillbaka vad gäller det här med konservatoriet också; i ena minuten vill jag inget hellre än att åka dit och lära mig en massa kul grejer och träffa en massa nya kompisar, men sedan så kommer jag att tänka på saker i stil med; jag missar musikalen i tvåan, jag kommer aldrig att få musikskolans stipendium (man måste gå i trean för att få det), jag måste sluta i Metro och kommer inte att få ta några fler baslektioner för Kenneth... (Fast man kanske kan lägga baslektionerna på kvällstid, så kan jag åka hem och ha dem? Eller inte...)...
Fast det som irriterar mig allra mest är följande; när vi var i Falun i samband med att jag sökte, så var vi inne på Myrorna en sväng. Där hittade jag världens häftigaste kornblå IKEA-soffa. För 550 spänn!!! Försökte övertala mamma om att det var en jättbra idé att låta dem reservera soffan tills dess att jag fått veta om jag kommit in eller inte. Men nejdå. ångrar det så mycket nu, den var skitfin och jätteskön... i och för sig var det en mystisk fläck på ena dynan, men vaddå? man kan ju lägga en pläd över eller nåt.
jag tror inte att jag vill veta vad fläcken kommer ifrån, förresten...
En Tyken Buss och Angående Vandrande Pinnar
(2008-04-12)
Har, under dagen som gått, med jämna mellanrum fått s.k. "men...hur?"-attacker. Jag förstår inte hur jag kunde bli antagen, jag förstår det verkligen inte! Var de andra som sökte så pass dåliga? Va?
I vilket fall, idag bar det av till Avesta tillsammans med David och Anna. Två av våra kompisar har fyllt/ska fylla år, och firade detta med bowling och pizza. På bussen dit visade David några URGULLIGA kort, tänker inte skriva vad de föreställde eftersom han av någon oförklarlig anledning tycker att de är lite pinsamma. Det är de inte, de är bara gulliga! Vi anlände till Avesta vid klockan tio och styrde stegen mot H&M. Diverse presenter inhandlades. Sedan gick vi tillbaka till busshållplatsen för att träffa de andra. De var inte så svåra att missa, eftersom de i famnen höll i en stor, knallgrön DRAKE! Denne visade sig vid närmare efterforskningar heta Lucifer, och innehålla en födelsedagspresent. Vi beslöt dock att inte dissekera Lucifer, inte än, så han fick följa med till bowlingen. Allt folk inne i gallerian glodde som sjutton.
Bowlingen blev en dramatisk historia. En stenhård kamp mellan mig, David och födelsedagsbarnet Josse engagerade hela gänget; olika läger och hejaklacker formades, en tydlig tjejerna-mot-killarna-trend märktes. Jag slutade trea efter några fatala missar i de två sista omgångarna (tack vare David som stod bredvid och "råkade" nysa högt varje gång jag kastade), men kampen om förstaplatsen var spännande in i sista minuten. Tillslut gick Josse segrande ur striden.
Stegen styrdes mot pizzerian. Pizzor beställdes och förtärdes under livliga diskussioner, bl.a. om huruvida man hade vandrande pinnar som husdjur på medeltiden, samt ifall vandrande pinnar kan bli överviktiga. Borde de inte i sådana fall heta vandrande stockar? Och, om man övergödde en vandrande pinne riktigt ordentligt, skulle man då kunna använda den som murbräcka? Fast, hade man ens upptäckt att det fanns vandrande pinnar på medeltiden? Hm...
Vi bestämde att det var dags att avsluta Lucifers korta men innehållsrika liv, lade upp honom på ett bord och slet hans vackra, gröna skinn i bitar. Lucifer reinkarnerades hastigt och lustigt till en tiger. Jodå, paketet innehöll ett tigerskinn i plysch, ihoptejpad med plåster och fylld med tidningspapper för att få sin härliga, runda form. Tidningspapperet visade sig innehålla fler överraskningar; doftljus samt sjuttioelva paket plåster. En av givarnas pappa jobbade nämligen på plåsterfabrik och hon var därför uppdaterad med de senaste, heta plåstermodellerna: Hello Kitty, Superman, Batman, frukter m.m. Alla var överens om att Lucifer var dagens bästa present.
Dagen skulle dock inte förflyta helt smärtfritt. Bussen hem skulle gå 16.55, vi kom dit fem minuter före. Tiden gick, klockan blev 16.55, ingen buss syntes till. jag frös ganska ordentligt i minna tunna tygskor, och en stackars tjej hade bara kjol och tajts... Vi hade ju så klart kunnat gå in i vänthallen i stället för att stå ute i regnet. Men grejen är att vänthallen typ aldrig är öppen, p.g.a. risken för skadegörelse. På helgerna är den inte öppen alls, och på vardagarna stänger den klockan tre (skolan slutar klockan fyra). verkligen underbart jättebra. Bussen dök till slut upp, tjugofem minuter försenad. men det var tydligen något fel på den, så chauffören var tvungen att åka iväg och byta fordon. Fem minuter till i regnet.
När vi äntligen kom på bussen kände vi oss som tre veritabla isbitar, och resan hem blev en ytterst lågmäld tillställning, då alla koncentrerade sig på att försöka värma så mycket som möjligt av sina frusna lemmar på bussens minimala element. Efter ungefär halva vägen tog batteriet på min Mp3 slut, tjoho...
Och nu börjar jag känna av förkylningen igen. lite ont i halsen, mycket tjockt i halsen, rethosta... usch, jag hatar att vara förkyld. Nä, nu ska jag gå och slå upp lite om vandrande pinnar för att se om de fanns på medeltiden.
Har, under dagen som gått, med jämna mellanrum fått s.k. "men...hur?"-attacker. Jag förstår inte hur jag kunde bli antagen, jag förstår det verkligen inte! Var de andra som sökte så pass dåliga? Va?
I vilket fall, idag bar det av till Avesta tillsammans med David och Anna. Två av våra kompisar har fyllt/ska fylla år, och firade detta med bowling och pizza. På bussen dit visade David några URGULLIGA kort, tänker inte skriva vad de föreställde eftersom han av någon oförklarlig anledning tycker att de är lite pinsamma. Det är de inte, de är bara gulliga! Vi anlände till Avesta vid klockan tio och styrde stegen mot H&M. Diverse presenter inhandlades. Sedan gick vi tillbaka till busshållplatsen för att träffa de andra. De var inte så svåra att missa, eftersom de i famnen höll i en stor, knallgrön DRAKE! Denne visade sig vid närmare efterforskningar heta Lucifer, och innehålla en födelsedagspresent. Vi beslöt dock att inte dissekera Lucifer, inte än, så han fick följa med till bowlingen. Allt folk inne i gallerian glodde som sjutton.
Bowlingen blev en dramatisk historia. En stenhård kamp mellan mig, David och födelsedagsbarnet Josse engagerade hela gänget; olika läger och hejaklacker formades, en tydlig tjejerna-mot-killarna-trend märktes. Jag slutade trea efter några fatala missar i de två sista omgångarna (tack vare David som stod bredvid och "råkade" nysa högt varje gång jag kastade), men kampen om förstaplatsen var spännande in i sista minuten. Tillslut gick Josse segrande ur striden.
Stegen styrdes mot pizzerian. Pizzor beställdes och förtärdes under livliga diskussioner, bl.a. om huruvida man hade vandrande pinnar som husdjur på medeltiden, samt ifall vandrande pinnar kan bli överviktiga. Borde de inte i sådana fall heta vandrande stockar? Och, om man övergödde en vandrande pinne riktigt ordentligt, skulle man då kunna använda den som murbräcka? Fast, hade man ens upptäckt att det fanns vandrande pinnar på medeltiden? Hm...
Vi bestämde att det var dags att avsluta Lucifers korta men innehållsrika liv, lade upp honom på ett bord och slet hans vackra, gröna skinn i bitar. Lucifer reinkarnerades hastigt och lustigt till en tiger. Jodå, paketet innehöll ett tigerskinn i plysch, ihoptejpad med plåster och fylld med tidningspapper för att få sin härliga, runda form. Tidningspapperet visade sig innehålla fler överraskningar; doftljus samt sjuttioelva paket plåster. En av givarnas pappa jobbade nämligen på plåsterfabrik och hon var därför uppdaterad med de senaste, heta plåstermodellerna: Hello Kitty, Superman, Batman, frukter m.m. Alla var överens om att Lucifer var dagens bästa present.
Dagen skulle dock inte förflyta helt smärtfritt. Bussen hem skulle gå 16.55, vi kom dit fem minuter före. Tiden gick, klockan blev 16.55, ingen buss syntes till. jag frös ganska ordentligt i minna tunna tygskor, och en stackars tjej hade bara kjol och tajts... Vi hade ju så klart kunnat gå in i vänthallen i stället för att stå ute i regnet. Men grejen är att vänthallen typ aldrig är öppen, p.g.a. risken för skadegörelse. På helgerna är den inte öppen alls, och på vardagarna stänger den klockan tre (skolan slutar klockan fyra). verkligen underbart jättebra. Bussen dök till slut upp, tjugofem minuter försenad. men det var tydligen något fel på den, så chauffören var tvungen att åka iväg och byta fordon. Fem minuter till i regnet.
När vi äntligen kom på bussen kände vi oss som tre veritabla isbitar, och resan hem blev en ytterst lågmäld tillställning, då alla koncentrerade sig på att försöka värma så mycket som möjligt av sina frusna lemmar på bussens minimala element. Efter ungefär halva vägen tog batteriet på min Mp3 slut, tjoho...
Och nu börjar jag känna av förkylningen igen. lite ont i halsen, mycket tjockt i halsen, rethosta... usch, jag hatar att vara förkyld. Nä, nu ska jag gå och slå upp lite om vandrande pinnar för att se om de fanns på medeltiden.
Chockbesked och Dålig Humor
(2008-04-11)
Herregud. Jag kom in på Musikkonservatoriet. Jävlar, jag kom in!!! Vad ska jag göra?
Dessa bryderier har präglat min eftermiddag, allt efter att jag öppnat brevet och läst: "Vi har glädjen att meddela att Du antagits som elev". Först trodde jag att jag läst fel... Borde det inte stå ett "inte" där någonstans? Borde det väl? Men nej. Vad ska jag göra? VAD SKA JAG GÖRA???
Igår var det min första dag i skolan efter förkylningen. Eller, jag var fortfarande förkyld, men inte tillräckligt för att få vara hemma, tydligen. Gick och bet mig i läppen hela dagen och försökte hålla käft, men det är en utmaning i stil med att ta på en bengalisk tiger en liten tröja om man heter Linnéa. Helt värdelöst. Sjöng i alla fall, pratade på som en tok och mådde inte helt fräscht efteråt. Men, men. Åkte hem och slängde i mig lite mat, tog lite kort till fotoarbetet som ska lämnas in nästa vecka (Pappa Ler; Med eller Utan Glasögon, Pappa Dunkar en Fotboll i en Basketkorg, Tre Konstiga Skyltar som Inte Syns), åkte tillbaka till stan för att spela med orkestern. Kunde knappt andas genom hela Beethovens första symfoni, detta avhjälptes med mentholnässpray. Höll på att bli bortglömd av hemskjutsen igen, hann på honom i sista minuten. För två veckor sedan åkte han utan mig och en extremt krånglig skjutskarusell sattes in för att få hem mig...
Hur som helst, dagen inleddes med fotolektion. Jag framkallade filmen från igår, och allt ser helt okej ut. Fast antingen så har jag dålig teknik, eller så måste pappa cykla fortare när jag panorerar. Höll på att få ett slaganfall när jag, efter att ha droppat i vätmedel i framkallningsbehållaren, satte på vattnet igen och upptäckte att det var stekhett. GAAAH! Med andan i halsen hällde jag ut vattnet, och förväntade mig att få se plastfilmen simma omkring som en retsam liten ål. Men bilderna satt kvar, halleluja.
Nästa anhalt: musik. Skrev två låtar och spelade upp en för våran amerikanska utbytesstudent. Hon hittade bara ett språkligt fel: ett litet åsyftningsfel som skulle innebära att min hjärna är långt borta från min kropp...
Sedan: matte. Isch! Min kombinerade kompis/pianist/lillebror/storebror David försökte få mig och Johan att framstå i dålig dager genom att påpeka att
"Jamen Johan sitter ju bara och pratar med Emil (pekar på Johans välfyllda mattbok) och Linnéa bara klottrar i sin bok (pekar på min bok)"
Jag: "Eh, det är du som har skrivit allt det där". Hehe!
Sista lektionen: gympa. Eftersom jag fortfarande är förkyld så var jag inte med, utan satt bredvid och tittade på. Johan ledde ett mycket uppskattat Jiu-jitsupass (stavas det så?) så nu kan jag vrida armen av eventuell ofredare, haha! Eller, ja...
TÄNKBART SCENARIO
Ofredare: *tar tag i mina händer och håller fast dem bakom min rygg*
Jag: *tar ett setg framåt, tvekar* Hördu, vänta ett tag, jag ska bara tänka... hur var det man gjorde nu igen..?
Ofredare: ???
Jag: *koncentrerat* Få se, ett steg fram och så ta tag... nej, vänta, andra foten! Sådär... Åhej! Jamen släpp då!
ROLIG HISTORIA (bidrag från mamma)
Mamman frågar sin dotter:
"Vad skulle du göra om det kom fram en ofredare till dig?"
"Jag skulle dra upp min kjol och dra ner hans byxor"
"Va? Det är väl inte speciellt bra..?"
"Jomen kolla här; om jag drar upp kjolen kan jag springa jättefort. men har du någon gång sett en kille med neddragna byxor springa fort?"
Smart va? Angående roliga historier; David tog fram sin favorittoalettlektyr; "845 roliga historier" på bussen på vägen hem. Jag flydde in i musikens värld; David har ett ökänt sinne för humor, och älskar bra (och mindre bra) vitsar. Men han är kul ändå! Vi är oslagbara som humorister när vi är trötta; om jag är på humör någon dag kanske jag delger er den Berömda och Vetenskapligt bevisade (nästan i alla fall) Sojakorvsteorin. Någon dag.
Herregud. Jag kom in på Musikkonservatoriet. Jävlar, jag kom in!!! Vad ska jag göra?
Dessa bryderier har präglat min eftermiddag, allt efter att jag öppnat brevet och läst: "Vi har glädjen att meddela att Du antagits som elev". Först trodde jag att jag läst fel... Borde det inte stå ett "inte" där någonstans? Borde det väl? Men nej. Vad ska jag göra? VAD SKA JAG GÖRA???
Igår var det min första dag i skolan efter förkylningen. Eller, jag var fortfarande förkyld, men inte tillräckligt för att få vara hemma, tydligen. Gick och bet mig i läppen hela dagen och försökte hålla käft, men det är en utmaning i stil med att ta på en bengalisk tiger en liten tröja om man heter Linnéa. Helt värdelöst. Sjöng i alla fall, pratade på som en tok och mådde inte helt fräscht efteråt. Men, men. Åkte hem och slängde i mig lite mat, tog lite kort till fotoarbetet som ska lämnas in nästa vecka (Pappa Ler; Med eller Utan Glasögon, Pappa Dunkar en Fotboll i en Basketkorg, Tre Konstiga Skyltar som Inte Syns), åkte tillbaka till stan för att spela med orkestern. Kunde knappt andas genom hela Beethovens första symfoni, detta avhjälptes med mentholnässpray. Höll på att bli bortglömd av hemskjutsen igen, hann på honom i sista minuten. För två veckor sedan åkte han utan mig och en extremt krånglig skjutskarusell sattes in för att få hem mig...
Hur som helst, dagen inleddes med fotolektion. Jag framkallade filmen från igår, och allt ser helt okej ut. Fast antingen så har jag dålig teknik, eller så måste pappa cykla fortare när jag panorerar. Höll på att få ett slaganfall när jag, efter att ha droppat i vätmedel i framkallningsbehållaren, satte på vattnet igen och upptäckte att det var stekhett. GAAAH! Med andan i halsen hällde jag ut vattnet, och förväntade mig att få se plastfilmen simma omkring som en retsam liten ål. Men bilderna satt kvar, halleluja.
Nästa anhalt: musik. Skrev två låtar och spelade upp en för våran amerikanska utbytesstudent. Hon hittade bara ett språkligt fel: ett litet åsyftningsfel som skulle innebära att min hjärna är långt borta från min kropp...
Sedan: matte. Isch! Min kombinerade kompis/pianist/lillebror/storebror David försökte få mig och Johan att framstå i dålig dager genom att påpeka att
"Jamen Johan sitter ju bara och pratar med Emil (pekar på Johans välfyllda mattbok) och Linnéa bara klottrar i sin bok (pekar på min bok)"
Jag: "Eh, det är du som har skrivit allt det där". Hehe!
Sista lektionen: gympa. Eftersom jag fortfarande är förkyld så var jag inte med, utan satt bredvid och tittade på. Johan ledde ett mycket uppskattat Jiu-jitsupass (stavas det så?) så nu kan jag vrida armen av eventuell ofredare, haha! Eller, ja...
TÄNKBART SCENARIO
Ofredare: *tar tag i mina händer och håller fast dem bakom min rygg*
Jag: *tar ett setg framåt, tvekar* Hördu, vänta ett tag, jag ska bara tänka... hur var det man gjorde nu igen..?
Ofredare: ???
Jag: *koncentrerat* Få se, ett steg fram och så ta tag... nej, vänta, andra foten! Sådär... Åhej! Jamen släpp då!
ROLIG HISTORIA (bidrag från mamma)
Mamman frågar sin dotter:
"Vad skulle du göra om det kom fram en ofredare till dig?"
"Jag skulle dra upp min kjol och dra ner hans byxor"
"Va? Det är väl inte speciellt bra..?"
"Jomen kolla här; om jag drar upp kjolen kan jag springa jättefort. men har du någon gång sett en kille med neddragna byxor springa fort?"
Smart va? Angående roliga historier; David tog fram sin favorittoalettlektyr; "845 roliga historier" på bussen på vägen hem. Jag flydde in i musikens värld; David har ett ökänt sinne för humor, och älskar bra (och mindre bra) vitsar. Men han är kul ändå! Vi är oslagbara som humorister när vi är trötta; om jag är på humör någon dag kanske jag delger er den Berömda och Vetenskapligt bevisade (nästan i alla fall) Sojakorvsteorin. Någon dag.
Uttråkad och... Uttråkad
(2008-04-09)
Tredje inlägget! Känner mig som värsta bloggdrottningen... nästan i alla fall. Det är faktiskt rätt skoj det här, synd bara att jag inte tror att det är någon som läser den... Har upptäckt att jag har hundra miljoner läxor att göra; ett fotokompendium till nästa fredag (om hur kameran och framkallningen funkar m.m. HJÄLP!), alla gympauppgifter vi någonsin haft (inklusive den som skulle ha lämnats in vecka 2). vad är det för sätt förresten, ge LÄXA i GYMPA!? Det fattar väl hon (=vår galna gympalärare) att det inte kommer att funka? Papper och gympa går inte riktigt ihop; speciellt inte när man ska bära hem dem i en svettig och äcklig gympaväska som sedan tillbringar goda fyra dygn på hallgolvet, ouppackad. Papperena är inte speciellt mysiga efter det, kan jag informera om. Och, som grädden på moset, så har jag en analys av filmen Gladiator att skriva (fast jag hoppas lite att våran historielärare liksom har glömt bort det där...) samt en himla massa flöjt att öva. Hade varit okej om det varit solostycken, men nu är det mystiska duetter samt andraflöjtstämmor till orkestern. Och jag, sjuk som jag är, orkar inte höra mig själv pipa uppe på svinhöga Giss och A i Karelia (Sibelius är inte snäll).
Mamma tyckte att jag kunde ta tillfället i akt att rensa i garderoben och städa musikrummet... HAHAHA! Jag är liksom hemma eftersom jag är sjuk, och orkar jag inte gå i skolan så orkar jag förmodligen inte genomföra omfattande arkeologiska utgrävningar modell flyttstädning bland alla noter. Nej, jag tänker bara sitta här i mina solkiga träningsoverallsbyxor och min illaluktande tjocktröja och lyssna på Sugarplum och surfa lite och ha det så bra, så bra.
Odlar fortfarande på samma irriterande frustration som i går och i förrgår. Jag har förbjudit mig att skriva fler låtar innan dess att min röst blir brukbar igen, skrev dock en riktigt bra en i går och spelade in på mobilen, kan inte vänta tills jag får dra fram gitarren och testa!!! Men det kommer inte att låta som jag vill i alla fall eftersom jag INTE HAR NÅT BAND!!! Jag längtar så vansinnigt mycket efter att träffa folk som ligger på samma nivå som jag musikaliskt; vi gillar exakt samma band och alla har skitbra idéer och vi låter awesome tillsammans. Vi spelar in en demo samt en egen skiva, fixar spelningar runtom i hela Dalarna och får en trogen fanskara. Det gillar skivbolaget som så småningom signar oss och inleder en stenhård pr-kampanj som gör oss till ett av Sveriges största rockband och... ja, ni fattar. Den gamla vanliga drömmen. Det gäller bara att hitta rätt folk! och det har jag inte gjort än... men jag vill att det här ska hända NU, inte om tio år! Då blir det ju bara vilket vuxenband som helst, och både jag och alla andra blir tråkigare...
Fast nu vill jag skriva nåt roligt, hm... det snöar här. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ VÄRLDEN??? Det är ju för f*n vår nu! Då ska det väl inte snöa i värsta julafton-stil? Jag är så sjukt trött på detta uppfuckade väder så det finns inte!
man kanske skulle skaffa trumset och porta-studio? Så kan man spela in allt själv? Okej, vem försöker jag lura? Jag kan inte spela trummor, och är lika teknisk som en... öh, det borde finns någon bra liknelse för det där, men det finns det inte... okej, jag är en högst oteknisk person och bara att få ljud i en gitarr kan bli ett huvudbry för mig om det är en konstig förstärkare. Så tanken på mig med en portastudio är rent skrattretande. Eller..?
PLAN FÖR ATT SKAFFA FOLK
- Sätta upp lappar i skolan, på kulturhuset, på stan
- Skaffa myspace och lägga upp min enda inspelade låt där
- Bli roligare (?)
- Kolla med min baslärare om det finns några musiker utan band på musikskolan, alt. använda mig av någon/några i Metro om de har lust (Metro=lärarlett coverband)
- Annonsera i OKEJ (både på sidan och i tidningen)
- Få lokaltidningen att skriva om mig och utforma det som en kontaktannons
Nu ska jag bara bli frisk först. Fast samtidigt så är skolan lite jobbig att komma tillbaka till, bara sådär... (Nej, sluta tänka! Man måste gå i skolan!)
Nu jävlar!
Tredje inlägget! Känner mig som värsta bloggdrottningen... nästan i alla fall. Det är faktiskt rätt skoj det här, synd bara att jag inte tror att det är någon som läser den... Har upptäckt att jag har hundra miljoner läxor att göra; ett fotokompendium till nästa fredag (om hur kameran och framkallningen funkar m.m. HJÄLP!), alla gympauppgifter vi någonsin haft (inklusive den som skulle ha lämnats in vecka 2). vad är det för sätt förresten, ge LÄXA i GYMPA!? Det fattar väl hon (=vår galna gympalärare) att det inte kommer att funka? Papper och gympa går inte riktigt ihop; speciellt inte när man ska bära hem dem i en svettig och äcklig gympaväska som sedan tillbringar goda fyra dygn på hallgolvet, ouppackad. Papperena är inte speciellt mysiga efter det, kan jag informera om. Och, som grädden på moset, så har jag en analys av filmen Gladiator att skriva (fast jag hoppas lite att våran historielärare liksom har glömt bort det där...) samt en himla massa flöjt att öva. Hade varit okej om det varit solostycken, men nu är det mystiska duetter samt andraflöjtstämmor till orkestern. Och jag, sjuk som jag är, orkar inte höra mig själv pipa uppe på svinhöga Giss och A i Karelia (Sibelius är inte snäll).
Mamma tyckte att jag kunde ta tillfället i akt att rensa i garderoben och städa musikrummet... HAHAHA! Jag är liksom hemma eftersom jag är sjuk, och orkar jag inte gå i skolan så orkar jag förmodligen inte genomföra omfattande arkeologiska utgrävningar modell flyttstädning bland alla noter. Nej, jag tänker bara sitta här i mina solkiga träningsoverallsbyxor och min illaluktande tjocktröja och lyssna på Sugarplum och surfa lite och ha det så bra, så bra.
Odlar fortfarande på samma irriterande frustration som i går och i förrgår. Jag har förbjudit mig att skriva fler låtar innan dess att min röst blir brukbar igen, skrev dock en riktigt bra en i går och spelade in på mobilen, kan inte vänta tills jag får dra fram gitarren och testa!!! Men det kommer inte att låta som jag vill i alla fall eftersom jag INTE HAR NÅT BAND!!! Jag längtar så vansinnigt mycket efter att träffa folk som ligger på samma nivå som jag musikaliskt; vi gillar exakt samma band och alla har skitbra idéer och vi låter awesome tillsammans. Vi spelar in en demo samt en egen skiva, fixar spelningar runtom i hela Dalarna och får en trogen fanskara. Det gillar skivbolaget som så småningom signar oss och inleder en stenhård pr-kampanj som gör oss till ett av Sveriges största rockband och... ja, ni fattar. Den gamla vanliga drömmen. Det gäller bara att hitta rätt folk! och det har jag inte gjort än... men jag vill att det här ska hända NU, inte om tio år! Då blir det ju bara vilket vuxenband som helst, och både jag och alla andra blir tråkigare...
Fast nu vill jag skriva nåt roligt, hm... det snöar här. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ VÄRLDEN??? Det är ju för f*n vår nu! Då ska det väl inte snöa i värsta julafton-stil? Jag är så sjukt trött på detta uppfuckade väder så det finns inte!
man kanske skulle skaffa trumset och porta-studio? Så kan man spela in allt själv? Okej, vem försöker jag lura? Jag kan inte spela trummor, och är lika teknisk som en... öh, det borde finns någon bra liknelse för det där, men det finns det inte... okej, jag är en högst oteknisk person och bara att få ljud i en gitarr kan bli ett huvudbry för mig om det är en konstig förstärkare. Så tanken på mig med en portastudio är rent skrattretande. Eller..?
PLAN FÖR ATT SKAFFA FOLK
- Sätta upp lappar i skolan, på kulturhuset, på stan
- Skaffa myspace och lägga upp min enda inspelade låt där
- Bli roligare (?)
- Kolla med min baslärare om det finns några musiker utan band på musikskolan, alt. använda mig av någon/några i Metro om de har lust (Metro=lärarlett coverband)
- Annonsera i OKEJ (både på sidan och i tidningen)
- Få lokaltidningen att skriva om mig och utforma det som en kontaktannons
Nu ska jag bara bli frisk först. Fast samtidigt så är skolan lite jobbig att komma tillbaka till, bara sådär... (Nej, sluta tänka! Man måste gå i skolan!)
Nu jävlar!
Kattspyor och Streptokocker
(Publicerad 2008-04-08)
Streptokock -er, -en kulformig bakterie som bl.a. orsakar halsinfektioner o. scharlakansfeber
Så, nu var det utrett i alla fall. Misstankarna om tyfus är avskrivna. Jag kan dessutom själv intyga att jag inte lider av scharlakansfeber. Alltså, halsinfektion as hell och det är jobbigt. Väldigt jobbigt. Även om jag är frisk nog att gå i skolan i morgon (eventuellt, kanske...) så har vi ändå musik större delen av dagen. Vi får sköta oss själva eftersom tvåorna ska göra musikal. jag har inga spellektioner eftersom det är instrumentdemonstrationsvecka och alla lärare är borta. Så jag kanske är sjuk i morgon också...
Började skriva på en låt i morse som jag tror skulle kunna bli ganska bra, men jag har kört fast på andra versen. grejen är den att låten bygger på en bok som jag läste för något år sedan; jag kommer i håg handlingen jättebra, men kan för mitt liv inte minnas titeln. Det är rätt frustrerande eftersom jag vill få med titeln i låten, på något hörn.
Stördes nyss av en av mina älskade små katter, Tiger. Den älskade lilla katten kom upp till datorn och jamade och kråmade sig. Jag pussade den älskade lilla katten på huvudet. Jag följde med den älskade lilla katten ner till köket.
Den älskade lilla katten hade spytt upp sin fiskfrukost på köksgolvet.
En prydlig, stinkande fiskkorv som jag var nära att kliva i. Mysigt. Jag tvättade munnen med tvål och ringde in mamma som fick torka upp. Jag totalvägrar att befatta mig med spyor. Oavsett om de är producerade av en människa eller av en katt.
SpF har änteligen börjat blogga igen!!! Jag är totalt beroende av deras trevliga små äventyr... jag måste nog skaffa mig ett liv. Eller inte. Hur som helst bedriver jag enmannakampanj för att få SpF till Blowingroom Festival i år (liten lokal festival på väg att växa sig större. Har i år bokat starka namn som Nordman (fick lite lust att spy där, jag med), Entombed och Sky High). Fick ett mejl från arrangören som lovade att han skulle kolla upp det, men så skriver han säkert till alla, även de som föreslår Joddla med Siv eller Mora Träsk...
Läste i tidningen att det kanske ska anordnas skejtfestival inne vid skejtparken, med levande musik. I sommar. Gissa vem som vill spela där! Men, äsch då, jag har ju inget band... Vad synd! Morr...
Streptokock -er, -en kulformig bakterie som bl.a. orsakar halsinfektioner o. scharlakansfeber
Så, nu var det utrett i alla fall. Misstankarna om tyfus är avskrivna. Jag kan dessutom själv intyga att jag inte lider av scharlakansfeber. Alltså, halsinfektion as hell och det är jobbigt. Väldigt jobbigt. Även om jag är frisk nog att gå i skolan i morgon (eventuellt, kanske...) så har vi ändå musik större delen av dagen. Vi får sköta oss själva eftersom tvåorna ska göra musikal. jag har inga spellektioner eftersom det är instrumentdemonstrationsvecka och alla lärare är borta. Så jag kanske är sjuk i morgon också...
Började skriva på en låt i morse som jag tror skulle kunna bli ganska bra, men jag har kört fast på andra versen. grejen är den att låten bygger på en bok som jag läste för något år sedan; jag kommer i håg handlingen jättebra, men kan för mitt liv inte minnas titeln. Det är rätt frustrerande eftersom jag vill få med titeln i låten, på något hörn.
Stördes nyss av en av mina älskade små katter, Tiger. Den älskade lilla katten kom upp till datorn och jamade och kråmade sig. Jag pussade den älskade lilla katten på huvudet. Jag följde med den älskade lilla katten ner till köket.
Den älskade lilla katten hade spytt upp sin fiskfrukost på köksgolvet.
En prydlig, stinkande fiskkorv som jag var nära att kliva i. Mysigt. Jag tvättade munnen med tvål och ringde in mamma som fick torka upp. Jag totalvägrar att befatta mig med spyor. Oavsett om de är producerade av en människa eller av en katt.
SpF har änteligen börjat blogga igen!!! Jag är totalt beroende av deras trevliga små äventyr... jag måste nog skaffa mig ett liv. Eller inte. Hur som helst bedriver jag enmannakampanj för att få SpF till Blowingroom Festival i år (liten lokal festival på väg att växa sig större. Har i år bokat starka namn som Nordman (fick lite lust att spy där, jag med), Entombed och Sky High). Fick ett mejl från arrangören som lovade att han skulle kolla upp det, men så skriver han säkert till alla, även de som föreslår Joddla med Siv eller Mora Träsk...
Läste i tidningen att det kanske ska anordnas skejtfestival inne vid skejtparken, med levande musik. I sommar. Gissa vem som vill spela där! Men, äsch då, jag har ju inget band... Vad synd! Morr...
Ont I Halsen och Sugarplum Fairy
(publicerat 2008-04-07)
MIN DAG
02:00 Vaknar av att jag inte kan andas. Går på toa, dricker lite vatten och välter ner i sängen igen.
03:10 Ger upp försöken att försöka somna. Läser igenom texterna till alla låtar på Sugarplum fairys första platta; Young and Armed.
03:20 Har läst ut texthäftet och tar fram en gammal tidning.
03:40 klar med tidningen. Sätter på lite musik, släcker och rullar över på sidan och försöker somna.
04:50 Ger upp. Tar ett skrivblock och skriver en låt. Vet inte om den är bra, eftersom jag inte kan sätta musik till den på grund av igelkotten i halsen.
05:20 Somnar.
10:00 Vaknar. Skolbussen gick för två timmar sedan... Går ner, käkar frukost, startar datorn
10.00-15:14 Tänker inte vika en tum från skärmen förrän SpF lägger ut en ny blogg!!! om jag så ska sitta här tills jag växer fast! Inser att det kommer att ta ett bra tag. De kanske inte lägger ut något idag ens... deperimerande tanke. Har under de senaste veckorna blivit totalberoende av deras Malaga-blogg...
Har märkt att den här texten är grymt tråkig, skulle vilja skriva något galet roligt eller konstigt, men det här är min tillvaro i ett nötskal. inte galet, bara vanligt. Det konstigaste som hänt idag är att min lillebrorsa kom hem från skolan jättetidigt och lurade i mig att de hade slutat tidigare. Jag höll på att sätta ingefära-teet i halsen; nu skulle jag ju inte få en lugn stund på hela dagen! Fast det visade sig att han "skojade", de skulle på skolbio; "ett öga rött". Kommer väl få någon form av redogörelse av den när han kommer hem. Min bror har nämligen den lilla egenheten att om han ser en film som han inte gillar, ja, då SOMNAR han helt ogenerat. Mitt i biosalongen, knall fall. Så om han håller sig vaken genom en hel skolbio, då är filmen extremt bra.
Det är i vilket fall bra att förkylningen kom nu och inte samma tid i förra veckan. i torsdags gjorde jag liksom ett inträdesprov till musikkonservatoriet i Falun. Hade jag missat det så hade jag blivit extremt odräglig. Blir det jämt när jag har ont i halsen; jag mår påde fysiskt och psykiskt dåligt av lite streptokocker (eller heter ont-i-halsen-baciller så? Eller är det något annat, nåt mycet värre? Nu kanske jag officiellt har gett mig själv tyfus utan att veta om det..?)
Vältrar mig dessutom i självömkan över att jag inte har något band som vill spela mina låtar. Har flera hundra, skulle kunna bli drottningen av Myspace över en natt, men har inget band!!! SÅ FRUSTRERANDE!!!
Så fort jag listat ut hur våran digitalkamera funkar kanske jag hottar upp bloggen med lite bilder eller så, vi får se. Eller förmodligen är det väl bara jag som får se, eftersom jag inte tror att någon kommer att förirra sig hit inom den närmaste framtiden...
take care!
Linnéa
Gamla Inlägg och Citatterror
Tjo! Har fram tills nu bloggat på okej.se, men det kändes inte som rätt forum för mig (så fint det där lät då), så nu har jag en riktig blogg! men jag känner att mina alster från okej helt enkelt är för bra för att bara kastas bort, så jag klistrar in alla här, det senaste kommer först. Snart gör jag det. Först ska jag skriva.
Engelskan i dag var jättekul! Vi hade frågesport och jag, David och Heather (våran amerikanska utbytesstudent) kickade some ass! Konstigt nog blev de andra sura och tyckte att det var fusk att ha med en amerikan i laget. Någon form av häxjaktskampanj inleddes, men vi kom undan med livet (och segern i frågesporten) i behåll. Sista delen av frågesporten var en sån där grej där man sätter nya ord på ortsnamn, typ Clevervillage = Visby. Jag har två favoriter, en från frågesporten och en som Johan berättade efteråt:
Heresneezed duck = Härnösand
Dick in stream = Piteå (Pitt i å)
Hahahahahahahaha! Apropå mina roliga kompisar, så önskar citatmaskinen David tillägga några väl valda ord:
"Jag måste inhalera lukten!"
-Det luktar konstigt i mellanrummet (vårat lilla skåprum på musiken)
"Framsvans!"
-Annat namn på pojkars bihang
"Aka, as known as... Men det stämmer ju inte! det borde ju heta Ana!"
-Hur är det med engelskan?
"Neun skoljogg das überkrauten."
-Varken jag eller David är stora fan av det tyska språket, så vi hittar på hej vilt. har ingen aning om vad han menade, dock.
"Bilddagboken in my heart!"
-Efter att ha tagit synnerligen osmickrande bilder av mig.
"Fina träd in my ass!"
-Jag vill inte se dem, tack...
"Kinderägg in my ass!"
-David arsle är fullproppat med diverse absoluta nödvändigheter.
"Insrafrukstur"
-Jag ska säga "infrastruktur" men säger lite fel.
David hemgjorda tyska är ganska underhållande. På ett eller annat sätt var hans mening i alla fall att baktala skoljoggen; detta djävulska påfund som vi tvingades delta i i går. Eller tvingades och tvingades, att skolka hade väl inte varit så fruktansvärt svårt. Men jag känner att jag vill visa lite god vilja nu, för jag hotas nämligen av ett stort, fett IG i gympa just nu. och mina snäll-flicka-gener klarar helt enkelt inte av ett sådant betyg i registret. Men skoljoggen är hemskt oavsett; jag gick de 7,5 kilometrarna, men lyckades ändå på något vis jag inte kan förstå sträcka någon muskel jag inte ens visste att jag hade. I röven! Så nu är det rätt plågsamt att gå...
Jaja, dagens gnäll avklarat. Här kommer alla tidigare inlägg från okej.se. Läs dem och förfära (eller nåt). Börja nedifrån, annars är det inte roligt när Chockbeskedet kommer!
Engelskan i dag var jättekul! Vi hade frågesport och jag, David och Heather (våran amerikanska utbytesstudent) kickade some ass! Konstigt nog blev de andra sura och tyckte att det var fusk att ha med en amerikan i laget. Någon form av häxjaktskampanj inleddes, men vi kom undan med livet (och segern i frågesporten) i behåll. Sista delen av frågesporten var en sån där grej där man sätter nya ord på ortsnamn, typ Clevervillage = Visby. Jag har två favoriter, en från frågesporten och en som Johan berättade efteråt:
Heresneezed duck = Härnösand
Dick in stream = Piteå (Pitt i å)
Hahahahahahahaha! Apropå mina roliga kompisar, så önskar citatmaskinen David tillägga några väl valda ord:
"Jag måste inhalera lukten!"
-Det luktar konstigt i mellanrummet (vårat lilla skåprum på musiken)
"Framsvans!"
-Annat namn på pojkars bihang
"Aka, as known as... Men det stämmer ju inte! det borde ju heta Ana!"
-Hur är det med engelskan?
"Neun skoljogg das überkrauten."
-Varken jag eller David är stora fan av det tyska språket, så vi hittar på hej vilt. har ingen aning om vad han menade, dock.
"Bilddagboken in my heart!"
-Efter att ha tagit synnerligen osmickrande bilder av mig.
"Fina träd in my ass!"
-Jag vill inte se dem, tack...
"Kinderägg in my ass!"
-David arsle är fullproppat med diverse absoluta nödvändigheter.
"Insrafrukstur"
-Jag ska säga "infrastruktur" men säger lite fel.
David hemgjorda tyska är ganska underhållande. På ett eller annat sätt var hans mening i alla fall att baktala skoljoggen; detta djävulska påfund som vi tvingades delta i i går. Eller tvingades och tvingades, att skolka hade väl inte varit så fruktansvärt svårt. Men jag känner att jag vill visa lite god vilja nu, för jag hotas nämligen av ett stort, fett IG i gympa just nu. och mina snäll-flicka-gener klarar helt enkelt inte av ett sådant betyg i registret. Men skoljoggen är hemskt oavsett; jag gick de 7,5 kilometrarna, men lyckades ändå på något vis jag inte kan förstå sträcka någon muskel jag inte ens visste att jag hade. I röven! Så nu är det rätt plågsamt att gå...
Jaja, dagens gnäll avklarat. Här kommer alla tidigare inlägg från okej.se. Läs dem och förfära (eller nåt). Börja nedifrån, annars är det inte roligt när Chockbeskedet kommer!
